Etikettarkiv: flicksländenymf

The Boys Are Back In Town – Hökensås 2012

Postat av
2

Majfisket i Hökensåsområdet är en tradition sedan flertalet år tillbaka och nu är det dags att summera årets besök.

De senaste åren har besöken i Hökensås inneburit, rent ut sagt, riktigt skitväder och årets ”grabbträff” på Åsen var inget undantag. Regn, stark vind och höstkyla på våren. Men jag är inte den som brukar klaga på dåligt väder utan då hellre hänvisar till dåliga kläder, och då räknar jag också in Pers vadare som han upptäckte började läcka på ett strategiskt ställe mitt fram på kroppen. Men oavsett regn och rusk (och läckande vadare) så hade vi fyra fantastiska dagar i Hökensås där vi, för en gångs skull, hade bra fiske alla tre.

Jag och Richard var på plats redan på torsdagen medans Per slöt upp sent på torsdagskvällen. Torsdagen blev en riktigt trög dag rent fiskemässigt, utan det mest anmärkningsvärda var när Richard lyckades låsa in mina bilnycklar i min bil. Vad gör man då? Den frågan ställde vi oss ett par gånger, och vi kom fram till att det enda alternativet är att slå sönder en ruta och försöka vara glad ändå. Men så precis innan vi tog det drastiska beslutet kom jag på att jag har någon assistansförsäkring så vi ringde till dem och mycket lyckliga fick vi till svar att försäkringen täcker även ett sånt fatalt misstag. Och en dryg timma senare lyckades en stor bärgningslastbil ta sig ner till parkeringen vid Enesjön och mycket fackmannamässigt öppna dörren och göra vårt liv mycket enklare.

Fisket fredag, lördag och söndag blev betydligt mer lyckat än torsdagen och vi drillade fisk, drack öl och skrattade gott om vartannat, precis som det skall vara. Förutom våra favoritställen att fiska på så hittade vi även nya favoritspots som vi säkerligen kommer att återkomma till. Bäst utdelning gav Enesjön och Prinsasjöarna och roligast hade jag när jag drillade flera fiskar på små små fasanstjärtsnymfer i Prinsasjöarna, det var väldigt tydligt att fisken gick och plockade vassländenymfer strax under ytan då Per stod på andra sidan viken och hade det lika roligt som jag på samma fluga.

Insektslivet hade inte kommit riktigt så långt som vi önskat. Vassländor, fjädermyggor och Bibio var tydliga i området och vi såg faktiskt några sporadiska Vulgator som kläcktes i Enesjön. Förutom ovanstående insekter/flugor så funkade mindre Montananymfer med rött inslag i thorax mycket bra, men även (givetvis) flicksländenymfer i olika utföranden.


Något som överraskade oss väldigt mycket var att vi i stort sett var helt ensamma vid sjöarna alla dagarna. Något vi givetvis inte klagade över, och jag är också övertygad om att det var därför som många av de fiskar vi fick tog väldigt nära land och det var också mycket aktiv fisk i grunda vikar och då nära land. Skönt på de annars ganska ofta i onödan söndervadade sjöarna i området.

Och som vanligt är det alltid tråkigt att summera något roligt, men hade det inte varit roligt hade jag inte summerat det och jag hade inte heller längtat tillbaka. Och längtar tillbaka gör jag, det är något speciellt med Hökensås …

Swim – simmande flicksländenymf

Postat av
20

Ett enkelt och bekvämt sätt skapa ett väl imiterande flugmönster är att lita på kroken.

När jag binder flugor så använder jag nästan uteslutande TMC 101 eller TMC 200R, men notera att jag skrev ”nästan uteslutande”. För jag älskar, samtidigt som jag har mina favoriter, att laborera med olika krokmodeller. Jag vet inte varför jag finner olika krokar och modeller av krokar så intressant, men när man binder flugor är det lätt att vara eller bli prylgalen.

För ett par veckor sedan läste jag lite grann om det faktum att flertalet av våra större dagsländors nymfer simmar med böjd rygg, speciellt då i stilla vatten. Och det är väl egentligen detta simmande stadiet som vi imiterar när vi sakta tar hem våra nymfer i stilla vatten. Att imitera en rörande nymf kan göras på många olika sätt, bland annat genom att binda in gälar på var sida av nymfkroppen, att göra en nymf med en rörlig bakkropp eller varför inte binda in ett spretigt thorax, gummiben eller dylikt för att imitera rörelse i flugan.

Vidare läste jag att också flera av de större simmande nymferna också gör det på ett väldigt karaktäristiskt sätt där ryggen är böjd, nymfen liksom skjuter fart (?) med bakkroppen för att ta sig fram. Förutom att imitera detta med ovanstående exempel med en tvådelad fluga kan man då lita på just kroken och dess ”böjelse”. Daichii 1870 är just en sådan specialkrok som jag gillar att experimentera med. Och vad passar då bättre att experimentera med än av mina favoriter i flugasken, flicksländenymfen. Om du söker på ”flicksländenymf” i rutan här uppe till höger kommer du få många träffar, jag älskar att binda olika mönster och varianter på den här fantastiska insektens nymfer och de fångar fisk också. Olika varianter av flicksländenymfer är det mönster jag fångat flest fiskar på genom åren. Och så simmar ju också flicksländans nymf med böjd kropp.

Resultatet av allt jag nämnt ovan har då landat i den här imitationen. Väldigt enkel att binda och den imiterar väl, bland annat då genom krokens form. En annan fördel med att kroken är böjd uppåt mot krokögat är att det också hjälper flugan till en läcker ”gång” i vattnet och att flugan inte vänder sig upp och ned när den hamnar i vattnet och du sakta tar hem den, så som liknande mönster bunden på krok med krokögat nedåt lätt gör.

Då saltvattensfisket efter västkustens silver varit så lättillgängligt, roligt och bra så här långt i år har det tidiga sötvattensfisket fått lida. Och det kan också eventuellt bli så att grabbträffen i Hökensås andra helgen i maj också blir mitt första söta (vattnet) möte i år. Oavsett så kommer den här imitationen nog ligga nära till hands som första val då.

Jag har valt att binda mönstret i klassisk klar oliv och även i en ljusare tan/beige färg som jag också tror på.

Cheers!

/Daniel

We Come Alive – Dancing Damsel SBS

Postat av
7

Vad kul att flera verkat ha gillat den dansande flicksländenymfen i mitt föregående inlägg. Här är en SBS på hur flugan kommer till liv från krok till färdig fiskfångare.

Jag har faktiskt fått flera mail angående gårdagens inlägg om wiggle-flicksländenymfen Dancing Damsel. Jättekul, givetvis. Nedan bjussar jag på en SBS på hur jag binder den här flugan. Dock kom jag på efter att jag bundit och fotograferat klart att jag glömt att binda in benen av rapphöna, det ber jag om ursäkt för, men jag är övertygad om att flugan fungerar lika bra med som utan ben.

  •  Dancing Damsel
  • Tråd: matchande kroppen, jag har använt Sheer 14/0 Olive
  • Krok: bakkropp TMC 101 #14-16, framkropp Alec Jackson’s North Country #11-13 (bra krokval för dylika flugor då den är 2X short och alltså då ett större krokgap)
  • Gälar,stjärt och kropp: tre strutsherl (här olive, i föregående inlägg har jag även använt ginger)
  • Rygg: Moose, Elk eller rådjur (olive och naturlig eller svart, brun)
  • Ögon/förtyngning:  Bead Chain (svart, small)
  • Rib: UTC Ultrawire (svart, small)

Montera kroken i städet och fäst bindtråden. Börja med att lägga ett lager tråd på krokskaftet så långt bak så att tråden hänger i höjd med hullingen.

Bind in tre strutsherl med spetsen bakåt, låt de vara lika långa eller något kortare som krokskaftet. Efter att du fäst ordentligt klipper du bort resten, men sparar det som blir över.

Ta ungefär 5 oliva och 5 naturliga hår och bind in i spetsen på håren. Bind också in ribbingmaterialet.

Bind nu in de tre strutsherl som du redan använt och gå sedan fram med bindtråden mot krokögat.

Tvinna de tre herlen till ett rep och bind fram till krokögat och fäst ordentligt med bindtråden

Försök att klippa bort fibrerna från ovansidan krokskaftet, klipp hellre för lite än för mycket.

Vik över håren och fäst ordentligt (jag använder lite Zap-A-Gap) och klipp sedan bort överblivet hår.

Så här kan det nu se ut.

Ribba kroppen med wire och vänd sedan på kroken eller använd ditt städ för att få flugan upp och ned. Klipp först ned fibrerna på undersidan kroken, värm sedan din dubbingnål med en tändare och gör undersidan av flugan så "slät" som möjligt. Tanken är alltså att endast fibrerna från strutsherlen skall "sticka ut" på var sida krokskaftet.

Nu klipper jag bort krokgapet så att endast krokskaftet finns kvar. Men spara någon millimeter för säkerhetsskull. Whip-finish oct lack, sedan är bakkroppen färdig.

Fäst tråden på kroken för framkroppen, trä tafsmaterial (jag har använt 3X) genom krokögat på bakkroppen och bind in på framkroppskroken. De båda delarna skall kunna leka fritt, men det räcker med några millimeter. Om man gör mellanrummet för stort riskerar bakkroppen att fastna runt den andra kroken vid hemtagning.

Bind in tre korta spetsar av strutsherl, bara precis så att de täcker tafsmaterialet och det andra krokögat. Fäst sedan in ögonen ordentligt, men låt det vara lite utrymme framme vid krokögat så att det finns plats åt andra material lite senare.

Sen upprepar du tidigare gjorda moment för kroppen.

 

Bind in strutsherlen framför ögonen.

Fäst även håren framför ögonen, men klipp inte bort dem.

Gå med bindtråden bakom ögonen, ribba kroppen med wire och fäst wire.

Gå sedan fram och tillbaka mellan ögonen med håren tills håren har samma höjd som ögonen.

Bind in håren bakom ögonen och klipp av, men låt en liten stump av håren vara kvar som en enkel vingtäckare. Sen tar jag ytterst lite dubbing och täcker bindtrådsvarven och går sedan fram mot krokögat och avslutar.

Go fish!

Dance – dansande flicksländenymfer

Postat av
6

Här är ett mönster på en flicksländenymf som innehåller de tre saker som en framgånsrik imitation av flicksländansnymf bör innehålla. Fångstgaranti?

De imitationer jag har fångat mest fisk på under de år jag har flugfiskat är helt klart en flicksländenymf. Det är också den fluga jag nog gillar mest även vid flugbindningsstädet, varför det är så kan jag inte förklara. Men varför jag fångat mest fisk på flicksländenymfer är ju inte så konstigt, denna majestätiska och fascinerande insekt finns i stort sett i alla vatten, stilla som strömmande. Och nymfen står högt, väldigt högt, på fiskens önskelista på mat.

Om man tittar på bra och framgångsrika flicksländenymfsmönster är det tre saker man bör beakta om man sitter vid städet och laborerar fram ett eget flicksländemönster:

  1. Rörlighet – flicksländenymfen simmar eller ”vickar” fram i vattnet, något som jag är övertygad om verkligen lockar fisken till hugg.
  2. Kroppen – flicksländenymfens kropp är väldigt slank och rak och har tydliga stjärtspröt/gälar. Nymfen har också ganska långa ben.
  3. Ögonen – Nymfen har två ganska stora ögon samt att thorax är ganska kraftigt om man tänker på övriga nymfers proportioner.

Utifrån ovanstående tre saker samt de mönster av flicksländenymfer jag tidigare bundit och fiskat med satte jag mig ned vid städet igår kväll. Resultatet ser du här på bilderna. Det är en så kallad ”wiggle-nymph”, alltså en vickande nymf bestående av två krokar som är sammanbundna med hjälp av tafsmaterial (själva kroken har jag klippt bort på det bakre partiet, och endast krokskaftet finns kvar). Denna metod ger en väldigt spännande gång i vattnet när man tar hem flugan! Flugan vickar fram, inte statiskt utan omväxlande beroende på hur jag som fiskare väljer att ta hem flugan. Omväxlande en långsam handtvist och lite snabbare hemtagning med korta ryck brukar vara det bästa. Det ser faktiskt ut som flugan dansar fram i vattnet, och många är de fiskar som gärna bjuder upp till dans med en wiggle-nymph. Angående den så viktiga rörelsen i en imitation av flicksländenymfer så är det inte bara det här mönstrets ”wiggle-kropp” som är tänkt att locka fisken, även materialet (strutsherl) för flugans stjärt och gälar hjälper det här mönstret att bli ”levande” (precis som på sjönymferna i det förra inlägget).

Från och med nu kommer det här mönstret som jag med bakgrund av ovanstående kallar för Dancing Damsel att bli mitt första val i klubbsjöarna och andra P&T vatten. Och det vankas ju Hökensås-tripp inom kort och då kommer jag garanterat att bjuda fisken i de sjöarna på dans. Fångstgaranti? Ja, jag tror det.

Rain King – blöt men trevlig morgon

Postat av
Svara

När alarmet började skräna 03:30 på söndagen hörde jag direkt oljud utanför fönstret. Jösses vad det stormar, var min första tanke. Men det var inte kraftig vind, det var regn.

Och det var inte vanligt regn, jag förstod nu vad engelsmännen menar med att det regnar katter och hundar, för nu hörde jag både jamande och skall utanför. Det var ju typiskt! Men frukostmackorna jag tänkt äta efter några timmars fiske låg färdigbredda i kylskåpet och kaffebryggaren laddade jag innan jag gick och lade mig. Man or a mouse? Skärpning nu! Regnet är kanske lokalt, och det kanske inte regnar vid klubbsjöarna?

Mina förhoppningar besannades så fort jag lämnat Göteborg en liten stund senare, för när bilen började klättra upp mot Lerum avtog regnet och när jag parkerade regnade det inte alls. Den stora sjön närmast parkering såg verkligen lockande ut, helt spegelblank och några försiktiga vak här och där. Det är sådana här ögonblick man vill kunna memorera och spela upp när höst blir vinter. Tystnaden, dofterna.

Sweet!

Första flugval för dagen var inte svårt, det vakade i mitten av sjön och dit kommer jag inte så valet blev självklart den vickande flicksländenymfen jag band på lördagen. Jag såg mycket fram emot att se om den skulle vara så het som jag trodde vid flugbindningsbordet. Och efter en halvtimma är jag övertygad om att så också är fallet för då har jag landat en fin fisk och tappat två på denna nya favoritfluga. En tappar jag då fisken bestämmer sig för ett hopp precis vid håvning och den andra tappar jag på grund av ett tafsbrott då den gynnaren bestämmer sig för att simma in bland både näckrosor och brygga. Det må vara hänt, för den fisken jag ”nätar” är väldigt rolig och jag får visa backing innan klockan blivit 06:00. Men framför allt så är jag nu övertygad om att ”vickande” nymfer och streamers är helt rätt och när jag äter frukost sitter jag och funderar på hur jag kan binda stora Danica nymfer med liknande teknik. Men mer om det senare, hoppas jag.

Efter ovannämnda upplevelser öppnar sig himlen och spöregnet hittar nu även hit till Härskogen. Och samtidigt som jag drar regnjackans luva över kepsen börjar det vaka inom kasthåll, något kläcker, flyter upp mot ytan eller ramlar ner på densamma. Jag knyter på en Griffith’s Gnat som kan imitera allt av detta, spottar i vattnet och hoppas att fisken diggar det jag presenterar. Jag har en timmas mycket trevligt men lika frustrerande torrflugefiske efter vakande fisk. Några är uppe och tittar och stöter till flugan, en biter men jag missar mothugget och en hoppar över/missar (?) flugan.

Breakfast for Champions!

Spöregnet blir till skyfall och jag har faktiskt svårigheter att både se och stå stilla, jag beger mig till vind- och regnskyddet för frukost. Det är en fantastisk upplevelse att sitta under tak och se ut över sjön, regnet vräker ner och kaffet och frukostmackorna lägger sig på helt rätt ställe.

Efter frukost trotsar jag vädret och beger mig mot den mindre sjön. Ska jag fortsätta med flicksländenymfen, eller ska jag hitta på något annat? Jag bestämmer mig för att fortsätta och börjar nöta igen, men fiskarna i den här sjön är inte lika tokiga efter min imitation som i den större sjön. Det är nämligen Corixa de vill ha för när jag knyter på en oförtyngd sådan ”gurglar” det till strax under vattenytan och jag drillar fisk igen. Härligt! Jag tror ett par gånger att jag skall tappa den här också då även denna gillar näckrosor, men det ordnar upp sig och jag filmar fiskens återgång.

Det börjar regna riktigt ordentligt igen och jag tar mig en välförtjänt kaffepaus och passar på att halvsova i vindskyddet en halvtimma. Pausen gör mig mycket gott och jag får nytt mod och nya idéer. Jag bestämmer mig för att gå tillbaka till den större sjön igen och se om flicksländenymfen i CDC var en tillfällighet eller inte. Och den är ingen tillfällighet, i alla fall inte  i det här vattnet för jag har en timmas mycket bra fiske med samma fluga som hängt på foamen på chestpacken under tiden andra flugor använts. Tanken är ju att flugorna skall hänga på foamen och torka, men den effekten är omöjlig idag, men det har ju ingen betydelse med det här mönstret. Jag tar ytterligare en fisk på mönstret. Sweet!

Det är en nöjd, trött och lycklig man som som sätter sig i bilen när klockan precis har passerat 11:00. När jag packar in prylarna i bakluckan sticker jag ner händerna i de relativt nya tillskotten i min utrustning, Simms Dry Creek Day Pack och Simms Dry Creek Chest Pack. Det var en bra investering för innehållet i de båda är torrt, och jag har stått i spöregn i 6 timmar. Rekommenderas!

Nu skall jag sätta mig vid bindstädet och laborera med vickande Danica nymfer. Kul! Mindre kul var att man på radionyheterna meddelade att ännu en av mina hjältar lämnat oss. Tack för allt Clarence Clemmons!

The Experiment – CDC Wiggle Damsel

Postat av
1

CDC Wiggle Damsel

När man varit från städet några dagar har man mycket idéer i huvudet.

Tillbaka hemma igen efter fyra underbara dagar i Billund, Legoland och Lalandia och mitt huvud var sprängfyllt av idéer att förverkliga vid städet. För mer än ett år sedan band jag en flicksländenymf med hjälp av enbart CDC och jag fångade många fiskar på det mönstret. De jag band upp är nu förbrukade så jag satt mig vid flugbindningsbordet för att binda upp några nya, men ett mönster jag sett på Charlies FlyBox fick mig att utveckla mönstret ytterligare. Resultatet ser ni här och det är alltså en vickande flicksländenymf helt bunden med hjälp av CDC, jag tror den här blir riktigt läcker i vattnet och kommer innebära flera brutala hugg. Och jag behöver inte fundera allt för länge då det äntligen är dags för fiske igen i morgon bitti tidigt tidigt.

Material jag använt för flugan är två olika krokar; Tiemco TMC 101 i krokstorlek 14 (bakkropp) och Tiemco TMC 200R i krokstorlek 16, tafsmaterial (4X) för att binda samman de två ”delarna”, den fantastiska CDCn från Cookshill Fly Tying Materials i färgen Olive (riktigt fin oliv färg) och svarta kulkedjeögon. Vad tror du? Succé eller flopp?

I’m Only Sleeping – flugbindning i lugn och ro

Postat av
1

Guldribbat Ekorröra

Det gäller att få och hitta tid för sina egna sysslor och hobbys, och det är inte alltid så lätt och speciellt då när man har barn som springer runt knäna och skrattar.

Detta är givetvis ett angenämt problem, men när man väl bestämt sig för några mönster som man vill binda är det svårt att tänka på annat. Under den gångna veckan har jag haft lampan tänd vid städet i stort sett varje timma jag varit hemma. Och jag har passat på att sätta mig vid min flugbindningshörna när det yngre barnet sover lunch och/eller barnen somnat för kvällen. Min fru som just nu är föräldraledig är lika trött som jag som spenderar dagen på ett hysteriskt kontor så hon har mer än gärna sjunkit ner i soffan och slötittat på diverse TV-program som jag inte är intresserad av. Just nu är det extra smidigt att jag inrett en flugbindningshörna i vardagsrummet, för det innebär ju att vi kan vara någorlunda sociala ändå trots att jag binder flugor och hon julpysslar, ser på TV, stickar eller läser en bok. Smidigt!

I veckan har jag gjort lite avstickare från mitt projekt att färdigställa min kläckarask inför vår och sommar och istället bundit flugor som fiskas hem klart under ytan och resultatet ser ni på bilderna i det här inlägget. Jag började med att binda upp några klassiska ”haröron” fast jag använde material från min fantastiska dubbingblandning av hår från ekorre blandat med SLF. Ett fantastiskt material som jag använder allt mer, dubbingen har fina och naturliga färger och är enkel att dubba på tråden. Om det är någon fluga som alltid är gångbar i alla vatten är det ju den här flugan – jag band upp fem av varje i brunt, naturligt ”grå” och grönt.

Nymfer med kropp av koppartråd eller färgad dito har varit på min att-göra-lista ganska länge, men andra projekt har alltid kommit emellan. Men när jag var nere i lådan med koppartråd och annat för att ha som ribbing till ”ekorrörat” såg jag de färgade koppartrådarna jag köpte i våras och bestämde mig för att ta tag i det här snabbsjunkande nymfmönstret. Även denna fluga är snabb, enkel och effektiv att binda och fiskar bra i både strömmande och stilla vatten. Nymferna på bilden är på en nymfkrok i storlek 16 och jag ser verkligen fram emot att blöta dem i diverse vatten kommande säsong – koppartråd och ovannämnda ekorre som thorax.

”När jag ändå hade grejerna framme” (som det brukar heta) kunde jag inte hålla mig från att även binda upp några av mitt absoluta favoritmönster – flicksländenymfen. För de som följt mina äventyr på den här bloggen vet att just denna fluga har ett speciellt ställe i både mitt hjärta och i min packning inför varje fisketillfälle. Dessutom är det en trevlig fluga att binda och det finns mängder med olika sätt att göra det på. Flugan på bilden är på en streamerkrok i storlek 10, marabou som stjärt, Fly-Rite som ribbas med bindtråd, hare som thorax och fasanstjärt som vingsäck och ben. Jag förtynger den med lite blytråd och även kulögonen ger ju lite vikt. Jag band upp 5 st likadana och jag kan garantera att jag får fisk på dem till våren.

Men nu är det slutexperimenterat för nu ska kläckarasken färdigställas och detta med ”Klinkhammers” i några olika färger. Jag ser verkligen fram emot dessa sessioner vid städet och har tänkt att binda dem på min favoritkrok Tiemco TMC 212-Y – en fantastisk kläckarkrok som hänger perfekt i vattnet.