Surface Tension – hur ser fisken?

Parachute Adams (under ytan)Så här mitt i sommaren …

… håller jag som bäst på att förbereda vintern. Det låter ju jättekonstigt, eller hur?

Vad det handlar om är en artikel om hur fisken ser flugorna vi presenterar. Om allt går enligt plan kan du läsa artikeln i nästa nummer av Allt om Flugfiske (nr. 4/2015).

På bilden ovan ser du t. ex. en Parachute Adams i krokstorlek 16 ur fiskens synvinkel, så att säga. I artikeln kommer jag utgå från 4 st. vanliga dagsländevarianter, vad ser fisken? För- och nackdelar etc. Det kan nog bli ganska intressant, tror och hoppas jag.

På tal om vintern så har jag blivit tillfrågad om att hålla en workshop i flugbindning på årets fiskekryssning, detta ser jag givetvis verkligen fram emot. När vet jag, 6-7 november, var vet jag också, vid mitt flugbindningsstäd antagligen, dock är jag inte så säker på hur än så länge. Låt mig återkomma till det.

Summer Breeze – trevlig sommar!

Nattis CaddisTrevlig fiskesommar!

I skrivande stund är himlen grå, regnet smattrar mot rutan och vinden viner. November? Nej, det är i början av juni. Trist och tråkigt är det, vädret alltså. Inte ens jag är fiskesugen en sådan här dag när det är höst på sommaren. Är jag en tråkmåns? Nja, lite deppig blir jag allt när jag borde vara ute och smyga på vakande öring och istället sitter inne med filttofflorna på i juni och ojar mig.

Men visst har även jag så här långt i år lyckats haft ett par bra torrflugedagar när insekterna kläckt och livet varit på topp. För en vecka sedan kunde jag t ex. husera vid en underbar å hela dagen då Danica och Gula forssländor kläckte i överflöd och fisken reagerade. Jag lyckade landa ett par riktigt fina och förbannade öringar något över och någon under kilot på Danicaduns, och det är ju typ jackpot för en kille som mig. Och om några veckor är det semester och kort därefter beger jag mig norröver igen för vad jag räknar med ska bli årets fiskeupplevelse. Det är inte synd om mig som du märker …

När det kommer till flugbindningssegmentet i mitt liv går det just nu på högvarv, jag binder och kompletterar mina favoritflugor i lite olika storlekar och varianter. Asken ska fyllas och reservförrådet likaså, man vill ju inte stå utan fler exemplar av det som fungerar där uppe på fjället. När jag satt vid städet häromdagen kom flugan du ser på bilderna här fram på näthinnan. Jag band upp den, fotograferade den och nu publicerar jag den. En nattsländeimitation som jag tror ska fungera bra.

Nattis

Kroppen är av spunnen CDCfjäder, undervinge av hjorthår, vinge av tre st. CDCfjädrar, ben thorax och trigger är från snöskohare och sen ett litet bindtrådshuvud av just bindtråd. Den ser rätt aptitlig ut faktiskt, och lämnar avtryck gör den också. Jag band även upp ett par med shuck av Z-Lon också, det kan ibland vara avgörande för att öringen ska våga visa sig. Kroken jag använt heter Demmon DSD-100BL och jag binder den på krokstorlek 14 och 16 på nämnd modell.

Googlade precis ”när kommer sommaren 2015″ och fick en del positiva resultat som t ex. ”rekordsommar”, ”värmen kommer, håll ut” och liknande. Det ser ut som att torsdagen den här veckan kan bli en riktigt bra dag vädermässigt, jag tror jag sticker ut till hemmaån då.

Om något spektakulärt händer eller om jag får en snilleblixt så lovar jag att höra av mig här, annars vill jag i och med detta önska dig en riktigt härlig sommar och fiskesommar!

Head & Tail!

/Daniel

A Secret – Charlies hemliga fluga

Mole Fly BrownVill du veta en hemlighet?

Amerikanen Charlie Craven är sedan flera år tillbaka en stor inspirationskälla för mig och många andra. Genom hans bindbeskrivningar har jag lärt mig att hantera flertalet material och bindtekniker, men framför allt så är flera av hans mönster några av mina absoluta favoritfiskeflugor. Charlies mönster Mugly Caddis har jag redan nämnt flera gånger tidigare som en nattsländefavorit och en annan favorit hittar du alltså i det här inlägget.

Flugan jag nämner ovan och som du ser på bilderna här heter Mole Fly och ska imitera de minsta dagsländorna i kläckningsfasen, men kan samtidigt även imitera en skadad slända (Cripple, Trapped Mayfly), en liten kläckande nattslända, mygg och annat smått och gott som alltid finns på öringens meny. Men främst är den då alltså tänkt att vara ett busenkelt mönster att binda när det kommer till de mindre dagsländornas kläckare/flytande nymfer. Jänkarna pratar om BWO’s (Blue Winged Olives) och vi pratar om Baetis ganska mycket så här års och det är just det som Charlie och hans vänner använder den här flugan till att imitera.

Bind upp några stycken från krokstorlek 18 och mindre. Du kommer inte att bli besviken.
Bind upp några stycken från krokstorlek 18 och mindre. Du kommer inte att bli besviken.

Som synes är Mole Fly väldigt lik en standard CDC Shuttlecock och det är klart att det är det mönstret som herr Craven haft i åtanke och utvecklat. Skillnaden är att Mole Fly binds på en krok med en annan design, Shuttlecock binds ju oftast på en rak krok och med en kropp som inte är så burrig, detta för att hänga rakt ner under ytfilmen. Mole Fly binds på TMC 2487 eller 2488 (jag har använt 2488 strl. 18) som ju är en något böjd kortskaftad krok, tyvärr finns den inte hullinglös, men det gör du ju lätt med peangen vid strandkanten.

Mole Fly Dark Tan
Jag binder upp Mole Fly i färgerna Dark Tan och en något mörkare brun.

Kroppen på Mole Fly är bunden med bäverdubbing (enligt mig den bästa naturliga torrflugedubbingen) som du borstar ut, burrar upp med din kardborreborste och stryker sen fibrerna bakåt mot krokböjen. När flugan sedan hamnar i vattnet kommer den utborstade bäverdubbingen att imitera både ett ihåligt nymfskal samt den främre delen en dagsländekropp. Shuck (släpande nymfskal) och kropp i ett alltså. Smart! I och med att bäverdubbingen även flyter och samlar luftbubblor blir effekten helt suverän och flugan flyter helt rätt, precis som en kläckande liten slända. Smart igen! Se gärna bilden direkt här under där jag har fotograferat flugan i ytfilmen. Läckert, eller hur?

Mole Fly Surface

Hur var det nu med den där hemligheten? Jo, den här flugan var tydligen länge en så kallad ”guide secret” mellan Charlie Craven och hans vänner. Men sedan gjorde han den publik när han presenterade den i hans bok Charlies Flybox, den här boken är ett måste, om du inte har den i hyllan bör du skämmas. Det är kul att läsa kapitlet om Mole Fly och om hur han oroar sig för att tappa flera kompisar genom att publicera informationen om den här flugan. Om du är en någorlunda färsk flugbindare är även Cravens bok Charlie Craven’s Basic Fly Tying ett lika stort måste som Flugbindning på mitt sätt av Lennart Bergqvist, enligt mig.

I Surrender – jag hinner bara med 12 av 15

OK, jag ger mig.

Tanken var att jag för längesedan skulle vara klar med mitt lilla projekt med att binda ihop och fotografera (och komma på något fyndigt att skriva) mina 15 favoritflugor. Jag började någon gång i höstas och var säker på att jag skulle vara klar någon gång efter jul. Men jag ger upp nu, jag hinner bara med 12 flugor av 15 och då kommer alltså den tolfte i det här lilla meddelandet. All tid nu går åt till fiske samt att jag måste komplettera upp min ask inför kommande fiskeäventyr, jag har flertalet Busen och fallskärmsduns som jag måste binda. Vi tar fluga 13, 14 och 15 längre fram i sommar eller kanske till hösten. OK?

Griffiths Gnat #20

Fluga 12 av 15 är kanske en av de mest klassiska ”myggimitationerna”, jag menar givetvis Griffiths Gnat. Enligt många är detta en av de bästa öringflugorna EVER, jag vill kanske inte gå så långt, men jag skulle inte lämna hemmet utan den. Vad imiterar den då? Den imiterar något så läckert som en hög med myggor, knott eller annat smått som antingen svärmar eller har hamnat tillsammans på grund av t ex. vind eller i en virvel i ett bakvatten. Öring kan bli väldigt selektiv på de här högarna av flertalet mindre insekter!

Jag binder och fiskar den här suveräna flugan i krokstorlek 18-24, flugan på bilden ovan är bunden på en DaiiChi 1110 i krokstorlek 20. Och som jag tidigare nämnt väljer jag den här kroken på de här mindre storlekarna på grund av det raka krokögat och just den här modellen har ett något överdimensionerat öga (öppnar upp krokögat, bra vid små storlekar) vilket är välkommet när jag ska knyta fast den på den tunna tafsen. MEN! Jag har alltid även några Griffiths Gnat i krokstorlek 12 och 14 med mig i asken, siluetten på en GG ser väldigt mycket ut som en skalbagge.

Gold – silver blir till guld

TroutNu är det dags! Slutlekt!

Om några dagar blir april till maj och det innebär att salt blir sött och silver blir guld. I alla fall för mig. Uppstarten på säsongen har varit knappt godkänd. Jag har väl lyckats få till ett tiotal pass ute vid havet och haft bra fiske efter salta öringar varannan gång ungefär.

Men nu startar allvaret, våren är här och insekter kläcker. De senaste veckorna har jag panikbundit flugor och matat asken full. Tanken var att binda och skriva vidare om mina 15 favorit- och måsteimitationer i asken, men tiden har inte räckt till. Jag har helt enkelt tänkt på mig själv och min egen ask. Jag har ett par kompletteringar kvar sen är jag ifatt, skönt. Det fanns ett hål i asken som jag fyllt ikväll, jag band upp ett gäng flugor tänkt att imitera en gul forsslända vars nymf simmat upp till ytan och hänger i ytfilmen och blir till vingad insekt. Som jag tidigare skrivit är sådana här CDCloopkläckare mitt favoritmönster när öringen blivit lite kaxig och står och plockar flytande och kläckande nymfer i ytskiktet. Spana gärna i kommande nummer av Allt om Flugfiske, där skriver jag mer om det här mönstret.

Gul Forsslända Break-Out Emerger

Om någon dag gör jag min premiär i strömmande vatten. Och om en och en halv vecka vankas det traditionsenlig långhelg i Hökensås, jag hoppas på spännande imitationsfiske gällande stor och/eller liten Vasslända. Jag älskart!

White Rabbit – norska tassar, små flugor och glad påsk

Bunny Dun No HacklePåskharen fick sätta livet till, här är några Bunny Duns.

På Sportfiskemässan i Jönköping för ett par veckor sedan fick jag ett par norska hartassar av den mycket trevliga norrmannen och flugbindningskollegan Jon Strand. Haren i fråga hade fällts (för man säger väl inte landad även vid jakt?) av en kompis till Jon i nordnorge, det märks av den fantastiska kvaliteten på tassen att haren hoppat i snö. Snöskohare brukar ju vi flugbindare prata om och binda med då och då. Att hartassen vi tar vårt bindmaterial från suttit på en hare som levt och hoppat runt i snö och/eller kyla är högst intressant för oss flugbindare, för det är förstå då som håret på tassen är så där tjockt, långt och vattenavvisande som vi vill ha det.

Bunny Dun bunden på DaiiChi 1110, krokstorlek 22
Bunny Dun bunden på DaiiChi 1110, krokstorlek 22

Kvaliteten och längden på håret på tassen jag fick från Jon var alltså helt otroligt bra. Så fort jag delat tassen i två delar och såg längden på håret såg jag direkt ett användningsområde. Och passande nog så här i påsktider heter det mönstret ”Bunny Dun” och är alltså en så kallad no-hackle imitation där håret från hartassen representerar både vingar och ger flytkraft.

Inget speciellt. Eller förresten, det är nog ändå något väldigt speciellt då det är en otroligt enkel och smart fiskefluga och det gillar ju jag. Notera att jag ännu inte fiskat med den här imitationen så jag kan inte med säkerhet lägga till ett ”och effektiv” efter ordet enkel i föregående mening, men jag har mina aningar och jag tycker att det börjar luktar öring om händerna av att bara se på flugan. Jag tror att den kan vara riktigt giftig, då främst i de allra minsta storlekarna (flugorna på bild här är i krokstorlek 18 och 22), kanske finns mönstret med bland ”mina 15″ nästa säsong?

Bunny Dun - storlek 22
Bunny Dun – storlek 22

För de minsta imitationerna i krokstorlek runt 22 och 24 som du ser på bild här använder jag kroken DaiiChi 1110, det raka krokögat öppnar upp krokgapet vid små krokstorlekar och modellen har ett något överdimensionerat kroköga vilket underlättar för fiskaren vid tafsknytandet. Glöm inte att nypa in hullingen med peangen vid vattnet eller redan vid bindstädet bara … Krok, tråd, stjärtspröt och en tass från Snöskohare, that’s it! Mer behövs inte, det är ju en otroligt liten insekt vi imiterar och storlek och den lilla, lilla och smala siluetten är det som fångar fisk.

Bunny Dun bunden på Demmon DSD 100BL i krokstorlek 18
Bunny Dun bunden på Demmon DSD 100BL i krokstorlek 18

För något större imitationer, och med större menar jag alltså krokstorlek 18, kan man kosta på sig att ge flugkroppen lite färg och tapering med hjälp av en fin torrflugedubbing, ett quill eller varför inte genom en syntetisk kroppstråd som jag använt på flugorna precis här ovan. Jag har använt ett bra material som heter ”Body Quill” och kommer från Hends, bra grejer. Men observera att det är ren snickarglädje, det behövs absolut inte och med bara bindtråden kommer du långt. Kroken i storlek 18 jag använt är förresten en Demmon DSD 100 BL och är en väldigt prisvärd och bra krok, de påminner mycket om TMC 103BL men har ett normalt krokgods. Rekommenderas!

Krokstorlek 18
Krokstorlek 18

En annan fördel med det här mönstret som jag har imiterat är hållbarheten och att de verkligen tål lite stryk. Utmaningen med många små dagsländemönster är att du ju faktiskt måste hålla någonstans i flugan när du ska knyta på tafsen. Med det här mönstret kan du nypa till i flugan med händerna över kroppen eller vingen och enkelt knyta fast tafsspetsen i ögat, vingen och flugan blir inte skadad utan tål både detta och även flera fina fighter med argsinta fiskar.

Så där. Nu ska jag dra på mig vadarna och sticka ner till havet och se om havsöringarna här hemma är på humör, jag är det hur som helst. Det är ju påsk, ledighet och en ny säsong är här. GLAD PÅSK!

Suspicious Minds – Mygga är 11 av 15

Myggor kopiaÖringar är allt bra roliga.

För en vecka sedan satt jag tillsammans med nya och gamla kamrater och band flugor på Sportfiskemässan i Jönköping. Det var verkligen roligt! Oj vad vi skrattade! Skratt, vänner, fiske och flugbindning. Det är vad det handlar om, eller hur? Många trevliga nyfikna personer var framme vid min plats och pratade fiske och flugbindning, det uppskattar jag. Tack!

Fjädermygg säger du, fiskeflugor säger jag. I min ask av 15 mönster (inkl. någon variant) är den här familjen av imitationer ett måste. Små små flugor som alltid finns på öringens meny, både i stilla och strömmande vatten. Man skulle kunna dela in öringar i två kategorier. Nyfikna öringar och misstänksamma öringar. När de misstänksamma gynnarna vakar är det bäst att du verkligen tänker till. Och felet som jag (och kanske även du?) ofta gör när de misstänksamma prickarna är aktiva är att vi har på tok för stora flugor på tafsen. Sen bör ju det där med presentation och drift också vara under kontroll förstås.

Flugan som är 11 av 15 i min ask av 15 mönster är en ”mygga”. Med ”mygga” menar jag fjädermygg i första hand, men givetvis kan de här små imitationerna även imitera små dagsländeduns, dränkta duns, spents och annat spännande som du och jag knappt kan se. Men öringen ser dom, tro mig.

Och det är väl just det. Storleken har betydelse. För mig tog det några år innan jag med självförtroende presenterade en fluga i krokstorlek 24 och 22 med 7X tafs. Håller grejerna? Ser fisken verkligen detta? Svaret är givetvis ett rungande JA!

Mygga kopia

När det kommer till flugor i krokstorlek 20, 22 och 24 har jag en favoritkrok som jag vill tipsa dig om. Kroken är från DaiiChi och heter 1110. Det är torrflugekrok med lagom starkt gods, men framför allt så har den ett rakt kroköga, ett så kallat ”ring-eye”. Ett rakt kroköga öppnar upp krokgapet, vilket kan vara intressant i de här små små storlekarna, jag tycker också att trådkontrollen ökar dramatiskt med ett rakt öga vid små imitationer, speciellt om man får för sig att använda hackel. Den här modellen från DaiiChi har även ett något överdimensionerat kroköga och i de här små storlekarna är det mycket välkommet, jag tänker då givetvis på möjligheten att måtta in tafsen i ögat och knyta en knut. DaiiChi 1110, glöm aldrig det!

Om jag fick fria händer att designa en krok hade det nog blivit en kombination av TMC 100SP-BL, Demmon DSD 100BL och just DaiiChi 1110. Det hade varit en speciell krok, men bra tror jag.

Det här mönstret är en kombination av den numer alltmer kända ”Frisörmyggan” och en standard ”Shuttlecock” samt hur Dave Wiltshire väljer att binda in CDCn (för extra hållbarhet) på sina kläckare. Det är krok, tråd, Krystal Flash och CDC. Svårare behöver det inte vara och öringen älskar dom!

Flugorna på bilden är bundna på storlek 22. Men det är absolut inga problem att binda dom i både 24 och 26, tänk på att använda en tunn tråd bara (16/0 eller 17/0) rekommenderas!

Den uppmärksamma ser säkert också att om man binder in några stjärtspröt och ”reser” vingen lite till så har du en perfekt och väl flytande imitation för våra minsta dagsländor. Lika busenkelt, effektivt som bra.

Nästa fluga (12/15) är en myra, bara så du vet.