Suspicious Minds – Mygga är 11 av 15

Myggor kopiaÖringar är allt bra roliga.

För en vecka sedan satt jag tillsammans med nya och gamla kamrater och band flugor på Sportfiskemässan i Jönköping. Det var verkligen roligt! Oj vad vi skrattade! Skratt, vänner, fiske och flugbindning. Det är vad det handlar om, eller hur? Många trevliga nyfikna personer var framme vid min plats och pratade fiske och flugbindning, det uppskattar jag. Tack!

Fjädermygg säger du, fiskeflugor säger jag. I min ask av 15 mönster (inkl. någon variant) är den här familjen av imitationer ett måste. Små små flugor som alltid finns på öringens meny, både i stilla och strömmande vatten. Man skulle kunna dela in öringar i två kategorier. Nyfikna öringar och misstänksamma öringar. När de misstänksamma gynnarna vakar är det bäst att du verkligen tänker till. Och felet som jag (och kanske även du?) ofta gör när de misstänksamma prickarna är aktiva är att vi har på tok för stora flugor på tafsen. Sen bör ju det där med presentation och drift också vara under kontroll förstås.

Flugan som är 11 av 15 i min ask av 15 mönster är en ”mygga”. Med ”mygga” menar jag fjädermygg i första hand, men givetvis kan de här små imitationerna även imitera små dagsländeduns, dränkta duns, spents och annat spännande som du och jag knappt kan se. Men öringen ser dom, tro mig.

Och det är väl just det. Storleken har betydelse. För mig tog det några år innan jag med självförtroende presenterade en fluga i krokstorlek 24 och 22 med 7X tafs. Håller grejerna? Ser fisken verkligen detta? Svaret är givetvis ett rungande JA!

Mygga kopia

När det kommer till flugor i krokstorlek 20, 22 och 24 har jag en favoritkrok som jag vill tipsa dig om. Kroken är från DaiiChi och heter 1110. Det är torrflugekrok med lagom starkt gods, men framför allt så har den ett rakt kroköga, ett så kallat ”ring-eye”. Ett rakt kroköga öppnar upp krokgapet, vilket kan vara intressant i de här små små storlekarna, jag tycker också att trådkontrollen ökar dramatiskt med ett rakt öga vid små imitationer, speciellt om man får för sig att använda hackel. Den här modellen från DaiiChi har även ett något överdimensionerat kroköga och i de här små storlekarna är det mycket välkommet, jag tänker då givetvis på möjligheten att måtta in tafsen i ögat och knyta en knut. DaiiChi 1110, glöm aldrig det!

Om jag fick fria händer att designa en krok hade det nog blivit en kombination av TMC 100SP-BL, Demmon DSD 100BL och just DaiiChi 1110. Det hade varit en speciell krok, men bra tror jag.

Det här mönstret är en kombination av den numer alltmer kända ”Frisörmyggan” och en standard ”Shuttlecock” samt hur Dave Wiltshire väljer att binda in CDCn (för extra hållbarhet) på sina kläckare. Det är krok, tråd, Krystal Flash och CDC. Svårare behöver det inte vara och öringen älskar dom!

Flugorna på bilden är bundna på storlek 22. Men det är absolut inga problem att binda dom i både 24 och 26, tänk på att använda en tunn tråd bara (16/0 eller 17/0) rekommenderas!

Den uppmärksamma ser säkert också att om man binder in några stjärtspröt och ”reser” vingen lite till så har du en perfekt och väl flytande imitation för våra minsta dagsländor. Lika busenkelt, effektivt som bra.

Nästa fluga (12/15) är en myra, bara så du vet.

I’m Going Down – under ytan på mässan

Mjukhacklade nymferJag förbereder inför Sportfiskemässan.

Om ett par veckor är det april igen. ÄNTLIGEN! Men jag har tänkt att tjuvstarta säsongen lite imorgon med ett besök till en öringsjö här i närheten. Det ska bli riktigt kul att pilla med tafsknutar, spana efter fjädermygg och svinga spöet igen. Givetvis hoppas jag på att även få använda håven, men bara att komma ut och blöta ner vadarna lite räcker för mig (säger jag nu ja).

Annars är det full förberedelse inför Sportfiskemässan i Jönköping nästa helg. Jag har blivit inbjuden att böja fjädrar på Flugbindartorget där, något jag ser fram emot väldigt mycket. Jag har tänkt att inrikta min mässflugbindning på mina favoritnymfer för stilla och strömmande vatten. Då jag det senaste halvåret främst bundit torrflugor känns det riktigt kul att binda lite flugor under ytfilmen igen.

Display

Vad innebär då detta? Flicksländenymfer, March Brown, mjukhacklade nymfer, Copper John, fasanstjärtsnymfer, Princenymfer, Double Legs (som jag har svårt att undvika främst i stilla vatten), Black Martinez och dylika flugor. När jag tog fram min sjöfiskeask igår kväll såg jag också att höstens resa till Hökensås gick hårt åt mitt lager av myggpuppor, så det blir nog ett gäng sådana också. Jag har också en simmande Danicanymf i huvudet, och om jag får tid att testa den innan mässan och om den ser lika kul ut i verkligheten som i huvudet tar jag med mig den också till mässan. Låter detta OK?

Så om du ska på mässan nästa helg är du mycket välkommen fram till mig och tjöta lite, det tycker jag är kul!

Changes – och nu till något helt annorlunda

Kust Streamer Bugger OliveDet är spännande med flugbindning …

Att gå från mindre dagsländeimitationer till betydligt större saltvattensstreamers låter lättare än vad det är, i alla fall för mig. Egentligen känner jag mig mer hemma på torrflugekrok i storlek 16 än streamerkrok i storlek 8 och 10, men att binda stora flugor (för mig) är riktigt underhållande.

Jag nämnde ju i mitt förra inlägg att jag öppnat min havsöringsask och hittat flera hål i den, detta är ju självklart inte OK, eller hur? Speciellt då vi snart är inne i mars månad och havsöringssäsongen här i mina trakter snart är inom grepphåll. Jag har ett gäng räkor i olika storlekar, några mindre märlor, ett gäng Mallard Xpress och kuststreamers på min att-göra-lista. Skönt att slippa pillidutta med små torrflugor ett tag och ta några rejält starka bindtrådsvarv på större krok ett tag.

Kust havsöring streamer fluga grizzly orange

Kust havsöring streamer fluga oliv orange

När det kommer till alldagliga streamers och fiskimitationer använder jag gärna det mönstret du ser på bilderna i det här inlägget. De är blandning av diverse mönster och intryck och de fungerar riktigt riktigt bra. De rör sig sexigt i vattnet, är hållbara och går att binda i både större och mindre storlekar. Se färgkombinationerna på flugorna som inspiration, men experimentera själv, du vet vilka färger du brukar ha lycka med. På vårkanten brukar jag ha bra fiske med flugor i tan, vit/svart, oliv och ”brunt orange”.

Kust havsöring streamer fluga grizzly tanJag binder de här på Tiemco 777SP i krokstorlek 8 och 10, stjärten är antingen speyfjädrar, marabou eller chickabou, hackelsegmenten är från en sådan här sadel och som dubbing mellan mellan hackelsegmenten använder jag oftast Hare ”E” Ice Dubbing. Jag avslutar sen flugan med ett bindtrådshuvud som jag förstärker med en liten droppe UV-lim. En enkel och effektiv fluga, precis som jag  vill ha det på mina fiskeflugor.

PS. Om du gillar att svinga streamers i regnbågssjön eller till och med i ån så kan jag tänka mig att de här fungerar där också.

kust västkust havsöring streamer fluga oliv orange

Lord Of the Flies – mjukhacklade flugor är mönster 9 och 10 av 15

SofthacklesDet går inte undan, men det går framåt. Här kommer två flugor i en smäll.

Rapphönans fjädrar är ett fantastiskt material, men det visste du säkert redan?!? Nästa gång du har förmånen att stå utvadad ta då en fluga som t. ex. har ett rapphönehackel och släpp ner det i vattnet. Det är kul att se hur varenda fjäderfiber kommer till liv, skiljer sig från varandra och fjäderfibrerna reagerar varje liten rörelse i vattnet. Häftigt!

Det är alltså inte så konstigt att materialet är så populärt att använda på flugor du fiskar i och strax under ytskiktet. Jag adderar materialet mer än gärna som stjärtspröt, ben och hackel på mina nymfer och kläckare. Och då alltså inte enbart för att rapphönefjädrarna har en så naturligt vacker täckning, utan främst för funktionen som jag nämnt ovan.

Ett bra rapphöneskinn måste man ha, och om man vill gå lite längre rekommenderar jag ett skinn i god kvalitet från både hönan och tuppen. Skillnaden är att fjädrarna från hönan har en liten annorlunda täckning samt är något mer brunspräcklig. Och god kvalitet förresten, jag kan inte rekommendera skinnen från Steve Cooper och hans Cookshill Fly Tying Materials mer än nog. Vildskjutna fåglar, bra hanterade, fjäderstammarna är mjuka och håller och har hela och fina fjädrar i alla storlekar. KÖP!

March Brown bunden på en tyngre krok (Kamasan B175)
March Brown bunden på en tyngre krok (Kamasan B175)

För några år sedan satt jag och min kompis Per och filosoferade över en öl någonstans i fjällvärlden. Vi väntade in nattfisket och löste säkert ett och annat världsproblem, du vet hur det kan vara … sen pratade vi om flugor också, så klart. Någon utav oss harklade ur sig att ”March Brown är ju världens bästa öringfluga”, och den åsikten kan jag nog stå fast vid alla dagar i veckan. Dagslända? Nattslända? Småfisk? Kläckare? Dränkt dun? Ja, listan och frågetecknen kan bli många. Oavsett spekulationer och åsikter så är den given i min ask, och jag vill ha den från storlek 16 upp till storlek 12 och då helst både på en tyngre och en lättare krok. När jag säger ”March Brown” tänker jag på våtflugan i utförandet som på bilden ovan ungefär, det kanske ska tilläggas.

March Brown har funnits med länge och har som många andra klassiska flugor flertalet varianter på sitt samvete. Men min favorit är den med stjärtspröt från gräsand, kropp från en harmask, guldribb, ett rapphönehackel och en vinge från ett matchande kalkonfjäderpar. Eller favorit och favorit, det var kanske fel, det är så jag binder den och den fungerar bra. Jag kan fiska den som både ensamfluga och som upphängare, lite beroende på krokgodset. Den fungerar utmärkt som ”kläckare” med infettad tafsspets och jag är alltid på helspänn när jag handtvistar hem den uppströms efter att den driftat nedströms. Flugornas fluga, flugornas herre – March Brown.

Soft Seal

Bland de 15 mönster jag tänkt bestycka min huvudsakliga flugask med nästa säsong finns även en flugfamilj som jag kategoriserar som mjukhacklade flugor. Varför krångla till det? Och på bild högst upp i det här inlägget samt strax ovanför finner du två exempel på flugor och mönster som jag lägger med i den här kategorin. Varianterna som jag binder och presenterar för öringen har rapphönehacklet och stjärtspröten från gräsand alternativt rapphöna gemensamt, annars kan man göra lite vad man vill, enligt mig. Eller förresten, man kan inte göra vad som helst, speciellt inte om man ska kalla flugorna för flymfer så det väljer jag alltså att inte göra. Flymfer är religion och jag tror jag skulle få en lavett och bli kölhalad på samma gång om jag kallade flugorna för flymfer. Flymfer ska ha kroppar spunna på dubbingblock och vara bundna med silke. Eller hur är det nu? Så det här är inte flymfer, utan jag kallar dom helt sonika för mjukhacklade flugor. OK?

Jag binder de mina mjukhacklade flugor på relativt lätta krokar och jag fiskar dom under kläckning. Målet är att de ska ligga direkt under ytfilmen och de ska locka de öringar som jagar ytgående nymfer eller nymfer som stiger upp mot ytan för att kläckas till bevingad insekt. Min absoluta favorit i den här kategorin är bunden på krokstorlek 16, har en kropp från ett kalkonbiot eller från några fibrer från en fasanstjärtsfjäder och är ribbad med en tunn tunn metalltråd (UTC Wire X-Small), har stjärtspröt från gräsand (Bronze), thorax från säl, hackel från rapphöna och ett bindtrådshuvud. En favorit helt klart!

Puh! Tiden går fort och snart är det havsöringspremiär. Äntligen! Jag öppnade min havsöringsask häromkvällen och upptäckte till min förtjusning att jag har lite att göra där. Jag ska alltså den närmaste tiden komplettera min havsöringsask den närmaste tiden, men jag återkommer nog relativt snart med fluga 11 av 15.

Live to Rise – när dagsländan kläcker, fluga 8 av 15

Biot Loop Emerger sz. 14När dagsländorna kläcker är det två mönster som jag återkommer till.

Jag är ju på jakt efter att minimera antalet flugor, eller rättare sagt antalet mönster i min flugask. Jag fick en idé att 15 mönster och några varianter på de mönstrens borde räcka under en säsong och jag har nu kommit till mönster 8 av 15, tidigare mönster hittar du i tidigare inlägg och resterande kommer logiskt nog i framtida inlägg. Inte så konstigt, antar jag.

Jag har fått några mail och meddelanden om det här och det förstår jag. Några har handlat om att ”det här skulle jag aldrig klarar av”, mitt svar har varit att det vet ju inte jag heller om jag gör, kommande säsong får avgöra det. Ett annat meddelande handlade om vad jag ska göra om det inte kläcker, om det spöregnar och fisken inte alls är ytaktiva? Ja, jag ska faktiskt inkludera ett par ej uttalade ”torrflugor” bland de 15, men mer om de två lite längre fram. Men på längre turer kommer jag ha en reservask i ryggsäcken, innehållandes flertalet mönster jag ratar till förmån för de 15. Jag har sen flera år också en separat ask med de allra största dag- och nattsländemönstrena, de tar ju sån plats och det är ju så sällan som förutsättningarna stämmer. Så om jag har tur att befinna mig vid en åsträcka när öringen är helt inställd på att mumsa Danicor tar jag fram den asken ur samma ryggsäck. Sån är jag! Låt mig återkomma till de 5 mönster jag använder när Danica och Vulgata står på menyn.

Storlek 14 och 18
Storlek 14 och 18

Bilderna i det här inlägget visar det mönster jag nästan uteslutande knyter på tafsen när dagsländorna kläcker och fisken bryter ytfilmen. Det är ett suveränt generiskt mönster, med det menar jag att det fungerar för att imitera de flesta sländor i alla storlekar och färger. Det är en kläckare bunden med en ”loop” av CDC som imiterar en utväxande/kläckande vinge på ett mycket bra sätt, samma loop ger ju mönstret mycket bra flytkraft och gör att jag kan se flugan i ån.

Harmask Loop Emerger

Du kan flugbindningsmässigt ha hur kul som helst med det här mönstret och här på bilderna ser du några exempel. På flugan här ovan plockade jag fram en harmask och använde material från den för både flugans kropp, thorax och ben. På en annan har jag använt ett kalkonbiot och på en annan har jag använt fibrer från en fasanstjärtsfjäder. Som sagt, du kan använda det material som du tycker om att mixtra med.

Loop Emerger strl. 18
Dagsländekläckare i storlek 18 med kropp från fasan och ben och stjärtspröt från rapphöna.

Som du ser på bilderna binder jag, och senare fiskar, några med stjärtspröt av rapphöna och några med en shuck (släpande nymfskal) av Zelon. Båda fungerar alldeles ypperligt, och om den ena inte fungerar så kan den andra fungera. Detta gäller framför allt den varianten som har en syntetisk shuck, detta imiterar ju ett stadie som jag tror triggar öringen. En kläckande nymf med ett släpande nymfskal kan ju inte fly någonstans, det är bara att stiga och öppna munnen.

Flugorna på bilderna är i krokstorlek 14 och 18, men jag binder upp mönstret i fler storlekar så klart. Prova på det här mönstret vid ditt bindstäd, jag lovar dig att det är värt det. Gällande färger efterliknar du ju dagsländorna som finns i dina vatten, det här är bara några exempel.

Det här var alltså fluga 8 av 15 och ett av de två mönster jag använder när dagsländorna poppar upp, det andra mönstret återkommer jag till inom kort.

På lördag är det ju mässdags i Halmstad på Stadsbiblioteket där. Jag finns i Allt om Flugfiskes monter, spring gärna förbi och tjöta lite om du ska dit.

Seventh Sign – MicroDuns är fluga 7 av 15

Micro Dun Auriivilli och SulphurTack André!

I förra veckan befann jag mig i Norge, det var inte så illa. Jag var med jobbet uppe i Trysil, en del åkte skidor, jag pimplade mest öl och åkte skoter på kalfjället. Genom Trysil rinner ju Trysilelva och på sina bitar var den isfri, att se och höra rinnande vatten kändes som bomull för själen. Och till sommaren bär det iväg till Norge igen och då är det självklart fiske som står på menyn (och öl antar jag). Väl hemma var jag riktigt sugen på att sätta mig en stund vid städet och passande nog var nästkommande imitationer i nästa säsongs 15 just från Norge.

André Bruns material för bl. a. förlängda bakkroppar på dagsländeimitationer Polychenille och Micro Polychenille tillhör absolut ett av mina favoritmaterial för att binda enkla och effektiva fiskeflugor.

Alltså jag vet inte riktigt vad jag ska skriva nu, mer än det jag redan blarrat om i diverse inlägg och artiklar? Men jag gillar de här imitationerna för att de fiskar, flyter och imiterar så bra, och detta från de största imitationerna av dagsländor till de minsta. Dock vill jag ha både ”vanliga” och de här imitationerna i min ask, och med vanliga menar jag de som jag exemplifierade i föregående inlägg, en fallskärmsfluga bunden på vanlig torrflugekrok och med stjärtspröt. Varför? Jo, de ”vanliga” tycker jag flyter något lägre i ytfilmen och Andrés flyter ganska högt i ytfilmen. Just detta är jag övertygad om att det kan vara av yttersta vikt, hur och var på ytan flugan flyter tror jag är mycket viktigare än t. ex. flugans färg. Och som jag nämnt tidigare fiskar jag väldigt gärna fallskärmsflugor när fisken äter döda eller döende sländor.

Så om du ännu inte fiskat med de här flugorna har du nog förstått att jag rekommenderar dom å det starkaste? Jag har varit med om när fisken bokstavligt talat sörplat i sig dom här imitationerna som om det vore en grogg. Gå in på Andrés sida och köp på dig några färger och följ sedan den här SBSen. OK?

Ja ja .. jag känner att jag i och med detta verkligen tömt ämnet fallskärmshacklade flugor. Eller?

Pilligt men värt det. MicroDun på J:Son Ultimate Short Shank Dry Fly strl. 22
Pilligt men värt det. MicroDun på J:Son Ultimate Short Shank Dry Fly strl. 22

 

I april ska jag binda flugor med bl. a. André på ett event ute i skogen ihopkokat av maestro Markus Hoffman. Jag ser mycket fram emot detta och om du som läser det här ska dit vill jag gärna veta vilka flugor du vill att jag ska binda. Hör gärna av dig så att jag vet vilket material jag ska packa med mig.

En sak till förresten … gällande krok (ett ämne som jag ju gillar). Jag binder mina MicroDuns på J:Son Ultimate Short Shank Dry Fly krok och André vet jag nästan uteslutande bundit sina på TMC111. Men häromdagen såg jag ett inlägg på Facebook där André bundit några MicroDuns på Hanak Competition 500BL, det såg riktigt läckert ut och de är ju naturligt utan hulling och det gillar jag.

Micro Duns orange gulDen gula forssländan och den orangebruna Aurivilliin som jag ger exempel på här är bunden på nämnd krok från J:Son i storlek 16 och den lilla lilla bruna som jag använder när t ex. Liten Vasslända eller mörka Baetis kläcker är bunden på samma krok i storlek 22. Thorax på de här flugorna kan du variera hur mycket du vill. Jag har använt gult sälhår till den gula, en SLFblandning på Aurivilliin och mörkbrun Antrondubbing på de minsta mörkbruna. Go crazy!

Nästa inlägg och därmed fluga nr. 8 bör väl handla om dagsländekläckare, eller? Japp!

Parachutes – Paraduns är fluga 6 av 15

Parachute Adams storlek 16
Parachute Adams storlek 16

De enda flugorna du behöver för att imitera dagsländor i dun- och spinnerstadiet.

Det har väl gått få förbi att jag har en fallenhet för fallskärmshacklade fiskeflugor och då givetvis främst för att imitera dagsländor i de flesta storlekar. De fiskar bra, flyter bra, driftar bra, krokar bra och så vidare och så vidare. Jag skrev ju en artikel i FiN (nummer 5-6 2014) som jag kallade för ”Världens bästa dagsländor” så jag hänvisar till de sidorna för alla argument du behöver för att, som jag, övergå till fallskärm. Om du av någon anledning inte prenumererar på eller köper Flugfiske i Norden så har du artikeln i sin helhet här.

Paradun - Gul Forsslända
Paradun – Gul Forsslända
Paradun - Brun Forsslända
Paradun – Brun Forsslända

Jag binder det här mönstret från storlek 18 upp till storlek 8 och visst varierar jag ingredienserna något, men standardflugan är den med Coq de Leon fibrer som stjärtspröt, ett kalkonbiot som kropp, bäverdubbing för thorax och vinge/hackelpost av diverse syntetiska garner och sen ett fallskärmshackel från tuppnacke. Den varianten är rolig att binda och fiskar mycket bra. I storlek 18 struntar jag i biot och kör torrflugedubbing för både kropp och thorax.

Paradun storlek 18
Paradun storlek 18

Ett tips när du binder fallskärmshackel oavsett mönster är att säkra fjädern med ett tunt UV-lim. Jag använder Clear Cure Goo Hydro och det är perfekt för ändamålet, tycker jag. Innan jag virar hacklet stryker jag en liten liten droppe på hackelposten och när hacklet är klart och säkrat med bindtråd (jag gör det runt hackelposten) lyser jag och säkrar hacklet. CCG Hydro har även helt ersatt flugbindningslack för att säkra whipfinishen för mig. Bra grejer!

Det finns dock ett mönster som är minst lika bra som det här och det är André Bruns Microduns, men mer om den flugan i nästa inlägg.