Parachutes – Paraduns är fluga 6 av 15

Parachute Adams storlek 16
Parachute Adams storlek 16

De enda flugorna du behöver för att imitera dagsländor i dun- och spinnerstadiet.

Det har väl gått få förbi att jag har en fallenhet för fallskärmshacklade fiskeflugor och då givetvis främst för att imitera dagsländor i de flesta storlekar. De fiskar bra, flyter bra, driftar bra, krokar bra och så vidare och så vidare. Jag skrev ju en artikel i FiN (nummer 5-6 2014) som jag kallade för ”Världens bästa dagsländor” så jag hänvisar till de sidorna för alla argument du behöver för att, som jag, övergå till fallskärm. Om du av någon anledning inte prenumererar på eller köper Flugfiske i Norden så har du artikeln i sin helhet här.

Paradun - Gul Forsslända
Paradun – Gul Forsslända
Paradun - Brun Forsslända
Paradun – Brun Forsslända

Jag binder det här mönstret från storlek 18 upp till storlek 8 och visst varierar jag ingredienserna något, men standardflugan är den med Coq de Leon fibrer som stjärtspröt, ett kalkonbiot som kropp, bäverdubbing för thorax och vinge/hackelpost av diverse syntetiska garner och sen ett fallskärmshackel från tuppnacke. Den varianten är rolig att binda och fiskar mycket bra. I storlek 18 struntar jag i biot och kör torrflugedubbing för både kropp och thorax.

Paradun storlek 18
Paradun storlek 18

Ett tips när du binder fallskärmshackel oavsett mönster är att säkra fjädern med ett tunt UV-lim. Jag använder Clear Cure Goo Hydro och det är perfekt för ändamålet, tycker jag. Innan jag virar hacklet stryker jag en liten liten droppe på hackelposten och när hacklet är klart och säkrat med bindtråd (jag gör det runt hackelposten) lyser jag och säkrar hacklet. CCG Hydro har även helt ersatt flugbindningslack för att säkra whipfinishen för mig. Bra grejer!

Det finns dock ett mönster som är minst lika bra som det här och det är André Bruns Microduns, men mer om den flugan i nästa inlägg.

Been Away Too Long – fluga 4 och 5 av 15

MarchBrownCaddisUnderOj! Tiden går snabbt när man har roligt.

Jag skulle kunna hitta på hur många klyschor som helst. Tanken var att mellandagar, jul och nyår och allt det där som har varit skulle vara i flugbindningens tecken. Och till viss del har det så också varit, dock inte som jag hade tänkt det.

Min plan och mitt projektupplägg för nästa års flugask blänger på mig, om jag hade gjort vad jag skulle hade jag varit inne på minst fluga 10 av 15 nu. Men så hör Lasse från Flugfiske i Norden av sig och tycker att jag borde binda och skriva ihop något om havsöringsfiske och tillhörande flugor. En utmaning som jag verkligen inte kunde säga nej till. Sagt och gjort använde jag jul och nyår åt det istället. Det blev en artikel om mina 4 favorit flugor för kusten i april och maj. Om jag förstått det rätt ska detta hamna i FiN nr. 2 som kommer längre fram i vår. Du prenumererar väl på FiN förresten?

Men men …. här är fluga 4 och 5 av 15 i mitt försök att vara så minimalistisk som möjligt där ute vid åarna. Jag har delat upp 15 i 3. 5 nattsländor, 5 dagsländor och 5 av annat och någon cross-overfluga. Sen vad fisken (förhoppningsvis) tar flugan för kan vi ju inte riktigt säkert veta, jag menar ju ur ett imitationsperspektiv. Då bör alltså de här två flugorna avsluta nattsländekapitlet. Eller? Ja, den som väntar får se. Men har han verkligen slaktat både Klinkhåmer och Superpuppan? Vilken Stolle! Låt oss återkomma till detta längre fram.

F-Fly

F-Fly älskar jag och få flugor har nog mer öring på sitt samvete (även om de flesta väl återutsätter, hoppas jag?) i åarna här i mina hemtrakter än en F-Fly i storlek 16? Och originalet med ”bara” CDC, tråd och krok binder jag och fiskar jag (med glädje) i just de mindre storlekarna, från krokstorlek 16 och mindre. Jag måste dock erkänna att jag faktiskt adderat lite torrflugebäver på kroppen på flugan på bilden här ovan, den är i krokstorlek 16 (Partridge SLD) och då får det plats, eller kan ha någon ev. mening. På de allra minsta storlekarna hoppar jag över kroppsbyggnad och förlitar mig helt på bindtråden. Det magiska med Marjan Fratniks F-Fly är att den ur fiskens synvinkel kan imitera ALLT! Jag tänker dock givetvis främst på natt- och bäcksländor, men om du ser en stöddig öring som vakar under träd eller om det börjar vaka efter häftig vind eller regnskur är det ofta F-Fly jag tänker på. Landinsekter alltså. F-Fly levererar!

MarchBrownCaddis

På de något större krokstorlekarna (från 14 och större) freestylar jag gärna och bygger på med hjorthår som övervinge, som du ser har jag fortfarande CDC som undervinge (tre ganska små CDCfjädrar på storlek 14). Håret ger både flytkraft och en tydligare siluett samtidigt som det gärna ”ploppar” till lite när man presenterar dom, det kan vara helt rätt, nattsländorna är inte lika försiktiga av sig som dagsländor. Den här varianten med ekorrhår till både kropp (ribbad med smalt guldtinsel) och thorax är en favorit och jag tycker den kombinerar många nyklassiska mönster som jag gillar. F-Fly, Streaking Caddis och Mugly Caddis. Testa den gärna. Rekommenderas!

Busar Busen fluga

Ingen flugask är komplett utan Johan Klingbergs Busen. Den här flugan är lika enkel som den är genial. Krok, tråd och sälhår. Enkelt, effektivt och välimiterande i dess rätta element. My cup of tea! Förutom den ljusa/bruna och gråa/svarta som du ser på bild här ovan binder jag och fiskar jag gärna med en mörkbrun/svart och en guloliv/mörkgrön och kroken jag använt här är en Partridge SUD i krokstorlek 14. En Busen skall vara, minst sagt, buskig och ta så lite sälhår så att du nästan skäms, den svarta den mörkare bindtråden eller krokskaftet ska lysa genom, dessa element tror jag, tillsammans med sälhårets naturliga lyster och rörelse, är den här flugans stora fördelar. Tack Johan! Nästa gång jag pratar med Johan måste jag fråga honom om han hade Superpuppan i huvudet när han band den här, siluetten måste vara snarlik?

LestanderPuppan

En variant på Busen som jag och mina kompisar har haft väldigt bra fiske med är  Lestanderpuppan som du ser här ovan. För mig är det en Busen på annan krok (jag har använt Grip 14723BL) och med ett sparsmakat rapphönehackel. Riktigt giftig i den här färgkombinationen precis den timman när solen går ner, det är i alla fall då jag haft mest framgång med den. När du ändå har sälhåret framme på bordet, testa även att binda upp ett par Lestanderpuppor.

Nattslända kan du va själv! Nu är det dags för dagsländorna, räkna inte med några större överraskningar, men bra är dom. Vi kör alltså dagsländor i nästa inlägg.

Natt – fler nattsländor i asken

Sparkle-Emerger-Light
Sparkle Emerger

Två riktiga favoriter är nu uppbundna och placerade i asken.

Som jag redan nämnt har jag som mål att i huvudsak försöka klara mig på 15 mönster i asken nästa säsong. Jag har redan stoppat i mönster 1 av 15 (Hjorthårspuppan) och jag fortsätter om natten och här är då fluga 2 och 3 av 15.

Det första mönstret var det inte länge sedan jag publicerade och den har en given plats i min ask och borde så ha i din ask också. Flugan som jag håller väldigt nära hjärtat är min idol Gary LaFontaines ”Sparkle Emerger”. Den imiterar en kläckande nattsländepuppa som med hjälp av sitt gashölje stigit mot ytan. Till skillnad från sin något tyngre och våtare bror (”Deep Sparkle Pupa”) binds den på en torrflugekrok, har en vinge av hjorthår och en shuck (släpande puppskal) av Antron. För mig är den här flugan given när nattsländorna börjar röra på sig!

Om vaken är tydliga och plaskiga brukar jag applicera en droppe torrflugegel på vingen, om fisken vakar något försiktigare hoppar jag över det kemiska helt och hållet. Jag binder och fiskar den här flugan främst i de något mindre krokstorlekarna (14-18). Min kompis Richard visade mig för några veckor sedan ett annat sätt att binda den här favoriten och det är ett sätt jag verkligen anammat. Det ”vanliga” är ju att man använder ett Antrongarn som finns på spole för överkroppen/gasbubblan/shuck men Richard använde vanlig Antrondubbing som finns både på påse och dispenser. Smart Richard! Ta ut en nypa av den långfibriga dubbingen och karda det med dina tummar och pekfingrar så att alla fibrerna ligger åt samma håll, bind in en liten bunt på var sida av kroken och borsta ut det lätt med en tandborste (så blir det lättare att senare forma fibrerna till en bubbla), underkroppen är av samma dubbing (annan färg). I och med att fibrerna i dubbingen är finare/tunnare än garnet är det lättare att arbeta med (tycker jag), det är också lite mer ”Sparkle” i dubbingen än vad det är i garnet.

Flugor/kläckare med en shuck, oavsett och det är dag- eller nattsländor, kan vara riktigt hett! Öringen älskar enkla byten och en kläckande insekt som än så länge är fast i pupp- eller nymfskalet riskerar inte att fly, därav oftast något mer försiktiga vak. Det var fluga 2 av 15 det!

CDC Loop Caddis
CDC Loop Caddis

Mönster 3 av 15 i min ask är också en nattslända och även den är given i samlingen för mig. Den är mångsidig, alltså den fungerar utmärkt som både ”kläckare” och färdig slända, tycker jag. Det är en ”CDC Loop Caddis” (tror jag att den ursprungligen heter) och jag gillar den främst för de något större nattsländorna, från krokstorlek 14 och större. I storlek 14 är den, tillsammans med en F-Fly i krokstorlek 16, min standardfluga i mina hemmavatten här på västkusten. De tre CDCfjädrarna som binds in i spetsarna längst bak på kroken och sen viks över kroppen gör den närmast osänkbar och den ger ett, minst sagt, kaxigt avtryck på ytan. Få hungriga öringar kan motstå den här flugan i vid en perfekt drift!

Kroppen på den här imitationen kan du variera och bestämma själv, jag brukar av gammal vana dock att binda in en CDCfjäder som jag tvinnar till ett ”rep” och virar runt krokskaftet. Det ger en jämn taperad och ganska kraftig kropp, precis som på de nattsländor jag vill imitera.

Sparkle-Emerger-Dark
Sparkle Emerger

Så där ja! 3 flugor av 15 klara och asken börjar få lite karaktär. Asken var det ja! Jag nämnde ju asken ”Big Cliff” som är en toppenask, dock har jag tagit tillbaka min gamla favorit från C&F, den stora vattentäta CF3308. Förutom att den är vattentät så har den fack för torrflugor som ju är det jag fiskar och binder med. Jag vill undvika att vingar och fallskärmspostar trycks ihop när jag stänger asken.

Nästkommande två flugor är också nattsländor och när de två är bundna så är nattsländorna klara. Det ska bli kul att se eventuella reaktioner på vilka klassiska nattsländemönster jag har offrat till förmån för de fem jag kommer att ha i asken. Återkommer alltså snart igen med ytterligare två st. nattsländor.

Ha nu en fantastisk julhelg. Jag hoppas att du får vara ledig och spendera mycket tid under flugbindningslampan.

Little 15 – 15 mönster är det enda man behöver. Eller?

IMG_3212En tom flugask och mängder av krok, hår och fjädrar.

Jag utmanade mig själv lite i ett tidigare inlägg att jag ska binda upp flugor för att fylla en helt ny ask till nästa säsong. Det låter ju inte så konstigt kanske, men jag har bestämt mig för att endast fylla den med maximalt 15 mönster. Och det är då dessa 15 mönster jag i huvudsak ska fiska med också. Jag helgarderar, eller fegar (?), med att skriva ”i huvudsak”, såg du det? Med mig på resor kommer jag att ha en större ask med reserver och lite andra mönster, det ska bli väldigt spännande att se hur mycket jag fingrar efter andra mönster under säsongen.

Hjortharspuppa2014

Att välja ut 15 mönster har varit svårt, väldigt svårt, och flera favoritmönster kommer att få stå i kylan till förmån för andra. Anledningen till de här galenskaperna är att jag är trött på att bära med mig en massa askar sprängfyllda med flugor som gör att jag får flugångest när fisken börjar vaka. Jag vill tro på min sak och inrikta mig mer på presentationen av flugan och driften. Egentligen har jag ju bara gjort enligt ovan tidigare, men jag har ändå haft 150 mönster till med mig vid ån och därmed också en megaväska på magen eller vid midjan som bara är i vägen.

IMG_3214Så här är då fluga nummer 1 av 15 och jag älskar Hjorthårspuppan. Jag fiskar den både som ensamfluga eller i en rigg tillsammans med en mer högflytande nattslända (återkommer till den flugan längre fram.

När det är nattsländetid och öringen vakar tungt strax under ytfilmen är Hjorthårspuppan perfekt. Precis som de riktiga pupporna har den en klar och tydlig profil och flyter så där alldeles lagom bra. Jag brukar inte impregnera själva puppan, däremot är det inte helt galet att fetta in tafsspetsen en halvmeter ovanför flugan. För mer info och historia om Hjorthårspuppan rekommenderar jag varmt Niklas Dahlins artikel i senaste numret av Flugfiske i Norden. Bra Niklas!

hjortharspuppor2014

Nu när tyvärr Pro Fly i Kungsbacka stängt för gott har jag haft svårt att hitta en butik som TMC 112TR i lager. Jag gillar den kroken för det här mönstret då den är stark utan att bli tung, men framför allt för att den har ett stort krokgap, jag tänker då på krokningsegenskaperna i och med ”bullen” av hjorthår. Men jag fick tips om DaiiChi 1310 som är den krok jag använt här och den känns minst lika bra. Tack för tipset David!

puppor i askenSom du kanske vet är jag en vän av sälhår, och jag har svårt att inte addera lite sådant som ben, antenner och rörlighet på Hjorthårspuppan. Ett annat tips när man binder de här kusarna är att vaxa tråden något med ett inte för kletigt vax inför varje sektion av hjorthår. En lagom vaxad tråd ”nyper” lite bättre och du minimerar risken att skära av en massa hår med bindtråden, speciellt om du, som jag, föredrar att använda tunnare bindtråd.

Jag återkommer igen inom kort med fluga 2 och 3 av 15.

PS. Jag har testat flugaskarna från Cliff Outdoors nu i några säsonger och jag diggar dom. Den modellen som jag använder kallas för ”Big Cliff” och det vita där nere till vänster är magnetiskt och det fältet använder jag för de alla minsta flugorna.

The Night Eternal – från dag till natt

Krok: DaiiChi 1190 #16, tråd: 16/0, kropp: bäver, rib: Lagartun Small Flat Tinsel, vinge: CDC och hjorthår, thorax: harmask, huvud: bindtråd
Krok: DaiiChi 1190 #16, tråd: 16/0, kropp: bäver, rib: Lagartun Small Flat Tinsel, vinge: CDC och hjorthår, thorax: harmask, huvud: bindtråd

Dagslända kan du va själv! Då vänder vi på dygnet för en stund.

Jag har egentligen ”bara” bundit imitationer av dagsländor sen i somras. Dagsländor äger, men det gör nattsländor också så klart. Anledningen till att det mest handlat om dagsländor vid mitt städ den senaste tiden är att jag har haft två artiklar i huvudet, en av artiklarna finns nu på papper nämligen i senaste numret av Flugfiske i Norden. Den publicerade artikeln heter ”Världens bästa dagsländor” och i nästa nummer av Allt om Flugfiske kommer jag skriva om en fantastisk upplevelse i våras tillsammans med X antal vassländor. Säsongen har också gått hårt åt mitt sortiment av dagsländor (kläckare, duns och spinners), och det var jag ju tvungen att göra något åt, förstås.

Krok: DaiiChi 1190 #16, tråd: 16/0, under- och överkropp: Antron, vinge: hjorthår, thorax: SLF, huvud: bindtråd
Krok: DaiiChi 1190 #16, tråd: 16/0, shuck, under- och överkropp: Antron, vinge: hjorthår, thorax: SLF, huvud: bindtråd

För knappt två veckor sedan hade jag förmånen att befinna mig i Uppsala under Niklas Dahlins trygga vakande öga. Kanske var du också där? Och med där menar jag mässan ”Från fluga till antispinn”. Jag band flugor med Ian Craig på höger sida och Richard Örnemark och Erik Orre till vänster. OTROLIGT trevligt hade vi det här året också. Uppsala är en trevlig stad, med mycket intressanta människor och så hade de min favoritöl, Smithwick’s, på fat på en trevlig krog. Härliga dagar! Och i bagaget med mig hem hade jag diverse tidiga julklappar så som ett glasfiberspö byggt av Christian Hörgren, ett antal flugor av mästare som t ex. Hans van Klinken och Frank Hjortberg. Att livet leker har jag kanske redan sagt?

Sparkle Emerger Dark

Att dagsländeinfernot vid städet skulle ta slut för den här gången i och med ovan nämnd mässa hade jag redan bestämt. Och det var riktigt kul att få inspiration från min kompis Richard som satt direkt till vänster om mig och band flugor vid mässan, han band upp ett par grymma ytgående LaFontainepuppor, eller Sparkle Emergers, och jag blev sugen att göra det samma. Och här är dom! Vilken fantastisk fluga det är! Och inte långt där ifrån har vi ju X-Caddis, skillnaden är att den inte har en ”Antronbubbla” utan en mer traditionell kropp (jag har använt en tvinnad CDCfjäder).

Krok: DaiiChi 1190 #16, tråd: 16/0, kropp: tvinnad CDCfjäder, vinge: hjorthår, thorax: SLF, huvud: bindtråd
Krok: DaiiChi 1190 #16, tråd: 16/0, kropp: tvinnad CDCfjäder, shuck: Zelon, vinge: hjorthår, thorax: SLF, huvud: bindtråd

Vad ska vi hitta på nu? Skumtomtar, pepparkakor och glögg? Japp! Men jag har också tänkt att börja sortera in och sortera ut flugor i min ask inför nästa säsong. Tror ni att jag klarar mig med 15 mönster under nästa säsong? Låt oss prova! Och de 15 mönster har jag tänkt att dela med mig av. Så, vinterns utmaning blir alltså att fylla min ask med de 15 mönster (i olika storlekar) som jag tror räcker under en öringsäsong. Jag återkommer med fluga 1 och så vidare …

Tight threads!

/Daniel

Friends – vi syns i Uppsala

Dagsländekläckare (TMC 108SP-BL #16)
Dagsländekläckare (TMC 108SP-BL #16)

Jag har funderat en stund men har nu bestämt mig, det blir kläckare för hela slanten.

Det vankas flugfiske- och flugbindningsmässa i Uppsala om några veckor och jag har fått förmånen att vara en utav flugbindarna som ska sitta och binda flugor. Det är ju en väldigt flugbindningsinfluerad mässa självklart, det är ju Niklas Dahlin som är initiativtagaren, men det är inte bara fjäderböjeri som gäller utan det brukar vara många trevliga utställare, canebyggare och annat flugfiskerelaterat som visar upp sig.

Jag band lite flugor på samma mässa för två år sedan och det var verkligen jättekul! Då band jag nymfer och nattsländepuppor, men i år blir det mer ytaktivitet vid mitt städ. Jag har bestämt mig för att binda lite olika varianter och kläckare, både dag- och nattsländor, i olika storlekar.

Ephemera Danica kläckare/flytande nymf (TMC 2312 #10)
Ephemera Danica kläckare/flytande nymf (TMC 2312 #10)

Så gör ett stort hål i din kalender lördagen den 22/11 och dyk upp i Uppsala, eventet heter ”Från fluga till antispinn” och du bör vara där. Det ska bli jättekul att träffa nya och gamla vänner och bekanta, binda flugor och ta del av mässans utställare.

artikelTraditionsenligt är det ju middag för oss flugbindare, utställarna och andra som anmält sitt intresse om detta för Niklas. På middagen hålls en auktion av relaterade produkter och upplevelser och pengarna går till välgörande ändamål, öring antar jag. Jag vet att Niklas har en hel del riktigt läckra prylar att auktionera ut, bland annat Klinkhåmers bundna av Hans vanKlinken själv. Just de flugorna är jag själv riktigt sugen på att ropa hem. Jag har också skänkt lite flugor till Niklas som jag hoppas han kan få några hundralappar för. Jag har skänkt exakt de flugor som jag fotograferat och skrivit om i kommande nummer av Flugfiske i Norden.

Så det kommer kläcka en del vid mitt städ … vi syns i Uppsala väl?

Scratching the Surface – kläckare i och under ytskiktet

Ephemera Vulgata flytande flymf
Ephemera Vulgata flytande flymf

Min mjukhacklade resa fortsätter.

Som du kanske läste i mitt förra inlägg tog jag steget till att börja snegla mer på mjukhacklade flugor, och det ångrar jag inte. Att kliva in i något nästan helt obeprövat och nytt är spännande.

För några veckor sedan satt jag på ProFly i Kungsbacka och band flugor på deras mässa, det var riktigt trevligt och mycket nya och inte så nya kontakter och personer som ville prata om flugor och fiske. Jag passade på att prata med min flugbindande vän Martin som jag vet är en stor fantast av spiders, flymfer, våtflugor och allt vad det heter och som också implementerat mycket av detta även i sina flugmönster för havsöring. Väldigt intressant!

Precis som jag så är Martin en vän av böcker så jag var lite nyfiken på hans bokhylla, om han hade några stalltips på böcker om min nya mjuka sida. Efter mässan åkte vi hem till honom och fluktade lite i en del av hans urval, jag tog med mig några tips om ”måste böcker” och gjorde en beställning. Jag älskar böcker om flugor och flugbindning och utgår först från dem innan jag gör något annat, jag vill gärna veta steg noll innan jag går vidare  till steg tre och experimenterar själv. Youtube är bra men luktar inte lika gott som en bok.

Ephemera Danica Floating Flymph TMC 2312 sz. 10
E. Danica flytande flymf

En flymf är ju en imitation av en insekt mellan nymf och vuxen slända. Kläckare säger du, ja det kan man kanske säga, säger jag. Men ändå inte. En flymf beskrivs nog bäst som en ”vinglös våtfluga”. Och precis som en våtfluga kan man fiska den i olika ytskikt, i ytfilmen (inte ytan) och under. För mig som nästan uteslutet är en torrflugefiskare vid ån, en sån där tråkmåns som kan sitta och vänta och vandra i timmar för att hitta ett vak är flymfen en variant av kläckare.

För att testa mig själv band jag i veckan lite flymfer som är tänkta att imitera våra största dagsländor, Sjösandslända (E. Vulgata) och Åsandslända (E. Danica). Att kalla de flugor du ser på bilderna här för flymfer kanske retar upp en och en annan, ifall du är en utav dem så ber jag om ursäkt i förväg. Det här med flymfer är nämligen en ren vetenskap och som en religion för många runt om i världen. En flymf ska va sån, ha det materialet och se så ut … Men det finns många, ibland för många, ”måsten” i mycket och flugbindning är inget undantag. Men i min bok, eller rättare sagt i min flugask kategoriserar jag dem under flymfer.

E. Danica & E. Vulgata förtyngd flymf
E. Danica & E. Vulgata förtyngd flymf

Helst ”ska” kanske en flymf bindas med en kropp i något naturmaterial och helst då med ett dubbingrep som har preparerats i ett dubbingblock. Nu har jag inget sådant, men det skulle vara kul att testa. Jag lägger ett dubbingblock på ”att-undersöka-alternativt-att-göra-listan” för framtida utforskning.

Jag har bundit två varianter av de här större kläckarna/flymferna, en variant som ligger i ytfilmen och en som bryter ytfilmen och fiskas från några decimeter ner under ytan och upp. Skillnaden är att den djupare brodern av de två är förtyngd genom att jag ribbat kroppen (jag har använt hår från en harmask på några och Awesome Possum på några) med stålwire (UTC Wire) och på den något torrare brodern ar jag spunnit CDC bakom hacklet från en rapphöna. Den torrare är även bunden på en något lättare krok, TMC 2312 och den något tyngre binder jag på TMC 200R. Jag har även bundit några mindre varianter och där använt sälhår bakom hacklet för liv, lyster och lagom flytförmåga, men de sparar jag till en annan gång.