In this river – det är i åarna det händer

Johan Sterner nätarOj! Tiden springer iväg.

Om någon vecka kliver jag på semestertåget för i år och räknar med att vara tillbaka på arbetet igen först i mitten av augusti. Hur underbart är inte det? Men först så är det diverse yrkesrelaterade sommaraktiviteter och förberedelser innan jag kan slänga jobbtelefonen i lådan och gå hem.

För några veckor sedan deltog jag i ett event på Pro Fly i Kungsbacka som jag hoppas blir ett årligt återkommande event – ”Torrflugestarten”. Fantastiskt kul hade vi, och kanske även du om du besökte butiken och tjötade med mig eller någon annan av flugbindarna på plats? Vi band flugor på lördagen och fiskade sedan en å på eftermiddagen och kvällen och en annan å på söndagen. Fantastiska dagar med mycket skratt, härliga människor, kreativa samtal och stundtals bra fiske. Jag själv avslutade helgen med att lyckas lura in en riktigt fin öring i håven som bet på en variant av Marjan Fratniks F-Fly bunden på en böjd ”kläckarkrok”.

Anders, Jon, Daniel, Patrik

Jag har även haft möjligheten att vara vid åarna en del de senaste månaderna och det med blandat resultat. Mycket tid har gått åt att gå och försöka hitta vakande fisk och när jag väl har hittat dom då göra rätt. Jag har lyckats landa ett par fina öringar som jag är stolt över och återigen så är det F-Fly och Superpuppan som har levererat.

Daniel BNattsländor alltså. Och trots att jag nästan vet att det skulle räcka med en snusdosa full med F-Flys i fickan för att kunna ha en veckas bra fiske så har jag suttit hemma under flugbindningslampan och bundit dagsländeimitationer. Jag kategoriserar detta sjuka beteende under ”man vet ju aldrig … ”. Och visst är det ändå något speciellt med dagsländan.

Vi åker ju snart upp till Jämtland och vi lämnar ingenting åt slumpen. ALLA flugor ska med upp, alla färger, storlekar och stadier. Man vet ju aldrig, som sagt. De senaste veckorna har jag bundit upp ett gäng dagsländekläckare, eller ”Breakout Emergers” som de kallas, alltså en någorluna vågrät liggande nymf som är under kläckning. Ett stadie som öringen älskar och kan bli väldigt selektiv på. På bilden nedan finner du t ex. en variant som jag tänkt ska efterlikna en kläckande gul forsslända. Jag har bundit den på Tiemcokroken 2312 i storlek 14. Den tror jag ska fungera bra och besanna mina jämtländska drömmar om ett par veckor, jag har även bundit den i något större storlek för att imitera kläckande E. Danica och även i mindre krokstorlekar för att täcka in öringarnas eventuella varierade kost. Den här flugan imiterar väl, flyter bra och den ger mig självförtroende i flugasken.

Gul Forsslända Emerger

Jag har även kokat ihop ett gäng Parachute Spinners där hemma vid städet. Dagsländor med fallskärmshackel gillar jag, det kanske du tidigare läst. De ligger lågt i ytfilmen, flyter väl, är enkla att presentera och landar allt som oftast mjukt och fint. För att få ner flugkroppen ytterligare djupare i ytfilmen har jag använt redan nämnd krok, det tror jag på. Färger när det kommer till flugor är ju ett kärt samtalsämne och vi har alla säkert olika åsikter om detta. För att täcka in de flesta dagsländor i det här stadiet tror jag mörkgrått och rostbrunt är bra nog. Det finns givetvis säkert undantag, men när finns det inte det? Öringarna har ju ändå hjärnor i storlek som en ärta, men de använder hjärnkapaciteten mycket väl. Kanske det bara skulle räcka med varianten i mörkgrått? Var det någon som sa Parachute Adams?

Grey Spinner

Rusty Egg Spinner

Jösses vi åker ju till Jämtland snart!

Det enda som jag nu ”måste” komplettera mina torrflugeaskar med inför sommaren är också askarnas enklaste men ack så effektiva flugor. Det är de flugor som egentligen bara innehåller krok, tråd och CDC, bland dessa finns givetvis F-Fly och dess varianter, men även några andra mönster. Men låt mig återkomma till de och detta igen inom kort.

Torrflugestarten 2014

Ut och spana vid åarna nu, det är en härlig tid nu. Prime time! Det är fortfarande gott om dagsländor i åarna här nere i mina breddgrader, men nattsländorna har nästan tagit över och inom kort är det OB-tilläggsfiske som gäller, alltså fiske på dygnets mörkare timmar som gäller. I love it!

High Hopes – flugor att hoppas på

E. Vulgata Classic

Då var det den tiden på året igen …

Längtan efter å och sjö är nu olidlig, jag längtar hem till insektsfyllda vatten med vakande öring.

Vid den här tiden på året brukar jag fresta mitt tålamod eller stilla lugnet, lite beroende på dagsform, genom att binda våra största dagsländor Åsandslända (E. Danica) och Sjösandslända (E. Vulgata). Det är tradition sedan några år nu och det är lika trevligt varje gång. Men om sanningen ska fram så är det tyvärr inte så ofta som jag får tillfälle att vid ett vatten ta fram den här asken och knyta en så stor imitation på asken.

Men! De få gångerna jag verkligen lyckats pricka in en kläckning eller ett spinnerfall med de här stora dagsländorna i huvudfokus har hela världen stannat och allt annat är nuet varit obetydligt.

E. Danica Classic

Jag har främst tre minnen sorterade under rubriken ”Danica/Vulgata fiske” i mitt hjärnkontor. Ett är från en väldigt varm försommarkväll vid Enesjön på Hökensåsområdet. Jag och min bästa vän Per hade åkt ner till området för några dagars fiskande och rubriken för långhelgen var Vulgata. Vi hade koll på att sländan hade kläckts på området i en dryg vecka så våra förhoppningar var stora att fisken vant sig vid frosseriet som ju Vulgatan innebär. Vi fiskade oss genom förmiddagen och dagen och började ladda inför eftermiddagens och kvällens kläckning genom att hitta en solig och varm glänta vid sjön där vi drack några öl och njöt av vädret och den lugna stämningen runt sjön.

E. Danica EmergerVi var långt från ensamma runt sjön, fler och fler entusiaster fyllde på under eftermiddagen, att det var entusiaster förstod man snabbt då nästan alla gjorde som vi istället för att stå och desperat blindfiska. Efter några timmar började fiskmåsarna cirkulera runt sjön och kort där efter började det vaka i mitten av sjön och snart hörde man hur det tjoades och skreks runt sjön. Jag och Per hade valt helt fel ställe för i våran lilla vik, där vi legat och druckit öl i gassande solsken i några timmar var det stendött, visst kläckte det sländor men fisken vakade inte. Så här flera år i efterhand kan man man givetvis skratta åt det, och tur är väl det. Det är inte alltid de dagar som inneburit mest fångster som sätter sig i minnet.

E. Vulgata CDC Dun

Den brutalaste kläckning av Åsandsländan eller Danican som jag varit med om var i Stavre för ett par år sen. Dom var överallt, de satte sig på spöet, på händerna och kläderna, det var som man befann sig i en våt dröm för oss flugfiskare och fjäderböjare. Jag hade fint fiske på främst ljusare spinners och lyckads landa ett par hyfsade öringar och harrar. Även här hemmavid har jag varit med om ett par dagar med fantastiska kläckningar av Danica. I min hemmaå finns det ett intressant fenomen när det kommer till Danican, nämligen att de så kallade ”fjolårsnymferna” ibland kläcker. Detta innebär att det under en kläckning finns både större och mindre av samma art på ytan. Mycket intressant! Och om jag har förstått det rätt skall samma fenomen finnas dit jag styr kosan i Jämtland i juli.

I år har jag valt att binda två olika varianter av både den torra sländan och kläckaren.  På den torra sländan har jag bundit en lågflytande variant av en CDC-dun för sjö eller åns lugnare partier och en mer klassisk och högflytande imitation med ett tupphackel och vingar av mallard. Kläckaren eller den stigande nymfen du ser på bilderna är nästan identiska i tanken förutom kroppsmaterialen och krokens utseende.

E. Danica Emerger (bent hook)

Om du har vägarna förbi ProFly lördagen den 1:a mars så skall jag binda större och mindre imitationer av dagsländor på deras årsjubileum och mässa den dagen. Hoppas att vi ses där och då!? Och hoppas hoppas hoppas att både du och jag lyckas pricka in ett fantastiskt Danica och/eller Vulgata fiske i år, det är vi värda.

New Years Day – små nymfer avslutar 2013

Mayfly Nymph - ready to hatch - sz. 18Ett år tar slut och ett nytt tar vid …

Tolvslaget är snart här, ett år tar slut och ett nytt börjar. Jag vill inte överdriva det här med tidens betydelse, ju äldre man blir desto mindre dramatiskt blir det, och tur är väl kanske det. Men barnen älskar jul- och nyårshelgerna så det är ju bara att hänga på liksom.

I mellandagarna har jag börjat snickra på en artikel om ”vårkänslor” till Flugfiske i Norden, om allt går enligt planerna kommer du att kunna läsa om mina bryderier i det ämnet i nämnd tidning till våren. Och det känns ju inte så konstigt att skriva och binda för och om våren just nu, det är snart januari och plusgraderna är ju flera och barnens pulkor är inte ens luftade så här långt.

Micro Nymph Olive - ready to hatch

Floating Nymph Emerger - hatching - sz. 18

Jag älskar små imitationer och om vi pratar vår, för det får jag väl, så är det ju åns och sjöns minsta dagsländor som tillsammans med bäcksländorna regerar fram till nattsländorna tar över när sommaren kommer. Att sitta gömd vid åkanten i mitten av april och vänta på att våra minsta åsländor ska kläcka eller att nymferna skall börja röra på sig är magiskt! Som en försmak vill jag bjussa dig på några mönster jag funderar på att inkludera i min artikel till FiN, tanken är att jag skall presentera en livscykel för dagsländor i krokstorlekarna 16-20 och här har du nymfer och ”kläckare”/stigande nymfer i de mindre krokstorlekarna, roliga flugor att binda och ännu roligare att presentera.

Jag önskar dig en härlig nyårskväll och en briljant start på 2014!

Skål!

/Daniel

Floating Nymph Emerger sz. 18

Get Into the Spirit – ett kläckande avslut på året

Caddis_Emerger_YellowOj oj oj … och Ho ho ho. Det är den tiden på året när tiden går fort och andningspauserna är få.

Jag är riktigt förbannad på mig själv och min kalender, givetvis är det självförvållat, men jag hade gärna haft fler möjligheter att kasta mina flugor den senaste månaden. Det är inte vinter här nere i södra Sverige utan det är fortfarande senhöst och om jag har förstått prognoserna rätt så ska nuvarande väder fortsätta och ÄNTLIGEN väntar lite ledighet. Summa summarum – det vankas lite fiske i mellan- och klämdagarna.

Caddis_Emerger_TanDock är jag ganska säker på att jag inte kommer att få presentera de flugor de närmaste veckorna du finner i det här inlägget. Jag har suttit hemma och pulat med små dagsländekläckare, detta kanske du redan läst här, och när jag ändå hade det stadiet i fingrarna passade jag på att även binda upp några nattsländepuppor som stigit mot ytan och gjort sig redo för sitt bevingade äventyr.

Till det här mönstret har jag lånat inspiration och grundtänk från flertalet olika mönster från både egna, om man nu kan säga så, men främst från andra. Det är ju det jag tycker är roligt, att hitta ett mönster som jag tror på och applicera min egen stil och favoritmaterial. Ett material som jag väldigt sällan binder med är foam, men jag vet att det är många som gör det för diverse olika slags flugor. Nu kanske du inte hittar någon foam på nattsländorna du ser på bild här, och det är ju till viss del rätt. Du ser det inte om du inte tar fram en kniv och stycker flugan, jag har nämligen använt en väldigt tunn foam för att tapera kroppen, jag har försökt att få till den ovala form som en puppa har och ärligt talat så lyckades jag ”så där”. Över foamen har jag sen bundit in dubbing och ribbat med tråd.

Kroken jag valt är relativt tung för att användas på flugor kring ytfilmen så jag tror att underkroppen av foam kompenserar detta och gör att den håller sig kring det skikt jag önskar.

Caddis_Emergers

Caddis_Emerger_Olive

  • Kläckande nattslända
  • Krok: TMC 2499SP-BL (här i strl. 16)
  • Tråd: UNI 8/0
  • Underkropp: Micro Thin Foam
  • Överkropp: torrflugedubbing
  • Rib: UNI 8/0
  • Undervinge: hjorthår
  • Övervinge: CDC
  • Ben: fasanstjärt
  • Antenner: hjorthår
  • Thorax/rörelse: sälhår

Tar även tillfället i akt och önska dig en riktigt fröjdefull jul med mycket flugbindning, god mat och dryck och kanske även ett besök i någon regnbågs- och öringsjö. God Jul!

Back In the Village – tillbaka till verkligheten

Mayfly Nymph Emerger Brown 14Efter en utflykt till något helt annat var det skönt att komma tillbaka till säkrare mark igen.

Jag fick ett ryck för ett par veckor sedan när jag hittade min ask med havsöringsflugor. Det gapade tomt i facken med de standardmönster jag fiskar och även om det både är ett årsskifte och en handfull månader kvar innan jag vadar i saltvatten igen så fick jag lite panik. Havsöringsflugor tillhör konstigt nog ett stort undantag vid städet för mig och att fästa en saltvattenskrok i krokstorlek 2 i städet är för mig lite science-fiction. Men jag band upp några räkor (som du ser på bild här), några Mallard Xpress och ett gäng oförtyngda varianter av Magnus, så nu känns det lite lugnare igen.

Men det var väldigt skönt att komma tillbaka till, för mig, mer beprövad mark – öringflugor i de mindre storlekarna. Inför varje flugbindningssäsong skriver jag en lista med mönster som jag måste komplettera mina askar med, den här listan följer jag relativt slaviskt mellan de flugor jag binder och fotograferar för mina artiklar i Flugfiske i Norden och Fly & Tie. På listan just nu står det kläckande eller stigande dagsländenymfer och nattsländepuppor, flugor jag både binder och fiskar med ett leende på läpparna.

Mayfly Nymph Emerger Brown

När jag binder dagsländekläckare så är en dylik variant som du ser på bilderna här en av mina absoluta favoriter, den ser ut som en nymf som hänger i ytfilmen och den lilla tuss av CDC som skjuter bakåt imiterar en utväxande vinge perfekt samtidigt som den ger extra flytförsäkringg, jag hann med några bruna idag mellan middagslagning och julgranspyntning, det är den tiden nu.

Right here, right now – just nu är jag är nyfiken gul

Sulphurea EmergerHär är två flugor i gult som jag just nu presenterar för öringarna i min hemmaå.

Just nu är det gult som gäller i ån, och inte mig emot då den gula forssländan är min absoluta favorit när det kommer till dagsländor och tillhörande imitationer. Bakgrunden till min lilla kärleksaffär till ”den gula” började för ett gäng år sedan i en å i norra Härjedalen, och affären började med viss frustration. Jag stod väl placerad och öring och harr reagerade märkbart på en plötslig kläckning av gult i ån och jag fick under en timmas tid några fina minnen för livet.

Imitationen som satt fastknuten på tafsspetsen var ensam i sitt slag i min flugask, den var bunden på krokstorlek 14 och var verkligen lika neongul och vackert utmärkande som de sländor den skulle imitera. Efter en stund var imitationen helt trasig och ofiskbar och de andra flugorna bundna på exakt samma sätt men med en annan nyans av gult fungerade inte alls. Kläckningen fortsatte en stund till och fiskarnas glupska beteende likaså, men utan min neongula variant kunde jag lika gärna fiskat med en portionssnus med krok.

Sulphur[1]

Sen dess har jag letat efter en dylik slända eller bindmaterial med samma neon och übergula nyans och för något år sedan hittade jag rätt och resultatet ser du på bilden här ovan. Flugan har jag bundit på en Knapek D krok, stjärtspröten är Coq de Leon (Ginger Speckled Flor de Escoba), kroppen är av kalkonbiot i färgen Yellow Sulphur, thorax av Stalcup Micro Fine i samma färg, tupphackel från Whiting och vinge av mallard (Mayfly Yellow) och Organza.  Så med denna gult lysande torrfluga och dess kläckande lillebror (som du ser på bilden längst upp men även i detta inlägg) ser jag fram emot att fortsätta krypa, smyga, spana, håva och återutsätta mina älskade öringar.

Med gult i blicken och öring i håven!

/Daniel

 

Hang ‘Em High – hängande små larver

Tiny Hanging MidgeRené Harrops ”Hanging Midge” är ett riktigt fint mönster i både stilla och strömmande vatten, i veckan har jag bundit ett gäng sådana och även passat på att freestyla lite.

Det var min kompis Per som lurade in mig i flugbindningen. Det var på för första resa till norra Sverige för några år sedan, han hade ett fint fiske på en egenbunden CDC-fluga som han kallade för Lunsentussen. Jag hade ett fint fiske jag med, men med köpeflugor. Nu är det inte så att jag anser att det är ett måste att binda sina egna flugor, men om du binder dina egna flugor och får fisk på dom så vet du att det är först då som det ”hela” blir komplett på något vis. Eller hur?

Så när hösten kom fick jag för mig att köpa ett startkit för flugbindning, en sån där ihopplockad sats med instruktion för några flugor. Lådan låg länge och väl och blängde på mig och när våren kom så sålde jag det i nyskick på Tradera.

Men den där Lunsentussen och Pers fina fiske på något han själv skapat med händerna satt fastetsat i minnet så jag köpte kommande höst ett ännu ett startkit, nu innehöll paketet en instruktions-DVD av och med Johan Klingberg. Ganska omgående tittade jag på filmen och Johans lugna, grundliga och pedagogiska sätt att förklara något som verkade svårt och omöjligt bet på mig så jag vågade mig på att försöka binda några påfågelnymfer. Och ganska snart så köpte jag, på Pers rekommendation, Lennart Bergqvist Flugbindning på mitt sätt … och på den vägen är det. Så tack Per, Johan och Lennart.

Tiny Hanging Midges

Man glömmer inte de första fiskarna man får på sina egenhändigt bundna flugor. Den allra första firren jag fick på en av mina egna flugor var i mina gamla klubbsjöar i Lerum, flugan var en fasanstjärtsnymf och jag tror jag skrattade och skålade i den fiskens (och flugans) ära i en vecka efteråt. Men det flugminne jag har, från när jag fortfarande kallade mig för nybörjare inom flugbindning, som jag har kärast var i Prinsasjöarna i Hökensås. Veckan innan vi skulle åka dit såg jag ett mönster som jag verkligen trodde på så jag band upp några dylika. Det var en liten, som jag säger, myggkläckare. Och fisken gillade den! Sen dess har de här små kläckande mygglarverna verkligen varit en favorit i min flugask och vid städet.

Hanging Midge (variant)I veckan har jag roat mig med att binda upp några ytterligare varianter, du har tidigare kanske sett dom här små kusarna. Ett mönster som jag haft fint fiske med i både stilla och strömmande vatten är René Harrops mönster ”Hanging Midge”, en lagom perfekt imitation av en i ytan hängande och kläckande liten insekt.

Jag har dels bundit upp några som liknar Harrops orginal, men jag har valt att använda Knapek D som krok och då på den modellens krokstorlek 16. Och det låter ju inte så dramatiskt, men om du brukar binda på den kroken vet du att en 16 på Knapeks krokar mer är en ”normal” krokstorlek 20. Man mäter ju krokens storlek genom krokgapet och som synes är det enormt, vilket ju är bra tycker jag, på Knapeks krokar. Annars är det ett påfågelquill som kropp bestruken med Bug-Bond, Sparkle Organza som vingutskott och delen därfram gör att man ser flugan mycket bra, en liten liten gnutta torrflugedubbing som thorax och sen ett tupphackel. Enkelt och effektivt, precis som jag vill ha det. Nämnas bör att tråden jag använt är TMC 16/0 i passande färg, den tråden är ovärderlig vid bindandet av de minsta imitationerna.

Hanging Midges (variant)

Och som vanligt kunde jag inte låta bli att vara lite progressiv vid städet och ”freestyla” lite. Så jag fäste ett par Partridge K14ST i krokstorlek 16 i städet och adderade lite sälhår och så blev det en egen liten variant. Kul! Notera gärna på flugan till höger på bilden här ovan, där testade jag något nytt nämligen att först bestryka kroppen med Bug-Bond Lite och sen ta Bug-Bond standard över. Det gav en kul effekt, tycker jag. Fisken lär ju inte bry sig om denna nästan osynliga detalj, men det är kul att experimentera och det var roligt vid städet och med makroobjektivet så blev det ganska läckert.

Nu ser jag verkligen fram emot att testa de här och de andra små kläckarna jag bundit den senaste veckan till helgen. Jag hoppas på Head & Tail …