En ganska röd Woolly Bugger …

Nog med salta äventyr vid städet för en stund.

Det var lite som att komma hem att pilla i askarna med krokar för sjö och å igen. Det var väldigt roligt att binda havsöringsflugor ett tag, men nu känner jag att jag har de flugor jag behöver inför havsöringssäsongen. Dels med hjälp av de flugor jag själv bundit den senaste tiden, men jag har även kompletterat med några mönster från flugor.se som jag tycker har väldigt bra kvalitet på sina kustflugor. Nu inväntar jag bara att det ska bli april i kalendern så att jag äntligen får blöta vadarna igen och förhoppningsvis få stångas med fisk också.

Den här mörkoliva varianten med något mörkare hackel har jag haft riktigt bra fiske med i mina sjöar. Det är Woolly Bugger Chenille i Dark Olive och hackel i Grizzly Brown.

Har haft en hel del bonustid för flugbindning då både jag och andra i familjen varit sjuka, inget ont som inte har något gott med sig .. typ. Har passat på att komplettera min streamerask som jag framför allt tar fram vid sjöfiske med en näve Woolly Buggers, flugan som enligt många fångar flest öringar världen över. Är det ”Woolly” eller ”Wooly” förresten? Ett eller två L? Spontant för mig är det Wooly men så Googlade jag och då föreslogs ”Woolly”, då tittade jag i diverse böcker (som jag litar mer på än Google) och även där skrev man med två L så jag antar att det då är korrekt?

Den här fantastiska flugan som jag antar att, även, du har massor av i dina askar ”ska” ju bindas med en garnkropp och då helst någon slags chenille. Det är ju så flugan fått sitt namn … Givetvis går det säkert lika bra med en dubbingkropp om du inte är på ett lika ”traditionellt” humör som jag var på när jag band mina ”Buggers”, jag har ju t ex. adderat en guldskalle på mina, det är då de fungerar bäst (tycker jag).

En något ljusare oliv variant bunden med Danvilles Rayon Chenill som gör kroppen något slankare.

De garnerna jag binder mina Woolly Buggers med är antingen Rayon Chenille eller Woolly Bugger Chenille (den uppmärksamme märker här att affären jag länkar till kallar materialet för Wolly Bugger Chenille, alltså två L och ett O. Det ska inte vara lätt). Den förstnämnda är lite tunnare (jag har använt storlek medium av båda garnerna på flugorna här) och mer garnlik. Woolly Bugger Chenille är lite mer ”bastant” samt har lite lite flash invävt. En annan populär fluga med chenille är ju Montana och då vill jag använda Ultra Chenille som är tätare och ger en mer tydlig segmenterad kropp.

Kroken jag använt är min nya favorit när det kommer till streamerkrokar, den heter Demmon ST750 och är både billig, stark och hullinglös, jag har bundit mina Woolly Buggers på nämnd krok i storlek 6 och 8. Kroken har ett ganska stort gap jämfört med krokskaftet som ju är så poppis numera så jämfört med en standardkrok så är storleken som 8 och 10.

Woolly Bugger Chenille i Rusty Brown.

Fjädrarna på flugorna är marabou där bak och Whitings suveräna Woolly Bugger Packs. Jag vill vidare alltså ha lite tyngd på mina Woolly Buggers och adderar därför en guldskalle som jag säkrar med lite blytråd. Spana gärna in de här väldigt fina, lagom tunga och prisvärda (speciellt om du köper 100-pack) guldskallarna som jag har använt här i lite olika färger. Jag har använt en 3,8mm skalle för krok 6 och 3,3 mm för krok 8. Det är kul med färger, men någon måtta får det ju vara, tycker jag. I min materiallåda har jag guldskallar i olika storlekar i silver, koppar, guld, oliv och Black Nickle.

Gällande färger på Woolly Buggers så binder jag även svarta och orangea förutom de färger du ser här. Jag gillar även att göra lite varianter med svart chenille och orange och rött hackel.

PS. Notera gärna att ju längre hackelfibrer du har på dina Woolly Buggers eller andra flugor med Palmerhackel, ju grövre tafs behöver du för att undvika att tafsen krullar sig. Jag binder mina Buggers så att jag ska kunna ha 3X-tafs.

När jag ändå har den större käften monterad på mitt Regalstäd ska jag nu pilla ihop några varianter på Zonkers. Det kan vara bra att ha, eller hur? 🙂