Lord Of the Flies – mjukhacklade flugor är mönster 9 och 10 av 15

SofthacklesDet går inte undan, men det går framåt. Här kommer två flugor i en smäll.

Rapphönans fjädrar är ett fantastiskt material, men det visste du säkert redan?!? Nästa gång du har förmånen att stå utvadad ta då en fluga som t. ex. har ett rapphönehackel och släpp ner det i vattnet. Det är kul att se hur varenda fjäderfiber kommer till liv, skiljer sig från varandra och fjäderfibrerna reagerar varje liten rörelse i vattnet. Häftigt!

Det är alltså inte så konstigt att materialet är så populärt att använda på flugor du fiskar i och strax under ytskiktet. Jag adderar materialet mer än gärna som stjärtspröt, ben och hackel på mina nymfer och kläckare. Och då alltså inte enbart för att rapphönefjädrarna har en så naturligt vacker täckning, utan främst för funktionen som jag nämnt ovan.

Ett bra rapphöneskinn måste man ha, och om man vill gå lite längre rekommenderar jag ett skinn i god kvalitet från både hönan och tuppen. Skillnaden är att fjädrarna från hönan har en liten annorlunda täckning samt är något mer brunspräcklig. Och god kvalitet förresten, jag kan inte rekommendera skinnen från Steve Cooper och hans Cookshill Fly Tying Materials mer än nog. Vildskjutna fåglar, bra hanterade, fjäderstammarna är mjuka och håller och har hela och fina fjädrar i alla storlekar. KÖP!

March Brown bunden på en tyngre krok (Kamasan B175)
March Brown bunden på en tyngre krok (Kamasan B175)

För några år sedan satt jag och min kompis Per och filosoferade över en öl någonstans i fjällvärlden. Vi väntade in nattfisket och löste säkert ett och annat världsproblem, du vet hur det kan vara … sen pratade vi om flugor också, så klart. Någon utav oss harklade ur sig att ”March Brown är ju världens bästa öringfluga”, och den åsikten kan jag nog stå fast vid alla dagar i veckan. Dagslända? Nattslända? Småfisk? Kläckare? Dränkt dun? Ja, listan och frågetecknen kan bli många. Oavsett spekulationer och åsikter så är den given i min ask, och jag vill ha den från storlek 16 upp till storlek 12 och då helst både på en tyngre och en lättare krok. När jag säger ”March Brown” tänker jag på våtflugan i utförandet som på bilden ovan ungefär, det kanske ska tilläggas.

March Brown har funnits med länge och har som många andra klassiska flugor flertalet varianter på sitt samvete. Men min favorit är den med stjärtspröt från gräsand, kropp från en harmask, guldribb, ett rapphönehackel och en vinge från ett matchande kalkonfjäderpar. Eller favorit och favorit, det var kanske fel, det är så jag binder den och den fungerar bra. Jag kan fiska den som både ensamfluga och som upphängare, lite beroende på krokgodset. Den fungerar utmärkt som ”kläckare” med infettad tafsspets och jag är alltid på helspänn när jag handtvistar hem den uppströms efter att den driftat nedströms. Flugornas fluga, flugornas herre – March Brown.

Soft Seal

Bland de 15 mönster jag tänkt bestycka min huvudsakliga flugask med nästa säsong finns även en flugfamilj som jag kategoriserar som mjukhacklade flugor. Varför krångla till det? Och på bild högst upp i det här inlägget samt strax ovanför finner du två exempel på flugor och mönster som jag lägger med i den här kategorin. Varianterna som jag binder och presenterar för öringen har rapphönehacklet och stjärtspröten från gräsand alternativt rapphöna gemensamt, annars kan man göra lite vad man vill, enligt mig. Eller förresten, man kan inte göra vad som helst, speciellt inte om man ska kalla flugorna för flymfer så det väljer jag alltså att inte göra. Flymfer är religion och jag tror jag skulle få en lavett och bli kölhalad på samma gång om jag kallade flugorna för flymfer. Flymfer ska ha kroppar spunna på dubbingblock och vara bundna med silke. Eller hur är det nu? Så det här är inte flymfer, utan jag kallar dom helt sonika för mjukhacklade flugor. OK?

Jag binder de mina mjukhacklade flugor på relativt lätta krokar och jag fiskar dom under kläckning. Målet är att de ska ligga direkt under ytfilmen och de ska locka de öringar som jagar ytgående nymfer eller nymfer som stiger upp mot ytan för att kläckas till bevingad insekt. Min absoluta favorit i den här kategorin är bunden på krokstorlek 16, har en kropp från ett kalkonbiot eller från några fibrer från en fasanstjärtsfjäder och är ribbad med en tunn tunn metalltråd (UTC Wire X-Small), har stjärtspröt från gräsand (Bronze), thorax från säl, hackel från rapphöna och ett bindtrådshuvud. En favorit helt klart!

Puh! Tiden går fort och snart är det havsöringspremiär. Äntligen! Jag öppnade min havsöringsask häromkvällen och upptäckte till min förtjusning att jag har lite att göra där. Jag ska alltså den närmaste tiden komplettera min havsöringsask den närmaste tiden, men jag återkommer nog relativt snart med fluga 11 av 15.

2 reaktioner till “Lord Of the Flies – mjukhacklade flugor är mönster 9 och 10 av 15”

  1. Detta är som alltid en njutbar läsning som jag hoppas många tar del av. Keep em coming Daniel! Och glänta gärna lite på havsöringsasken oxå. 😉

Kommentera