Scratching the Surface – kläckare i och under ytskiktet

Ephemera Vulgata flytande flymf
Ephemera Vulgata flytande flymf

Min mjukhacklade resa fortsätter.

Som du kanske läste i mitt förra inlägg tog jag steget till att börja snegla mer på mjukhacklade flugor, och det ångrar jag inte. Att kliva in i något nästan helt obeprövat och nytt är spännande.

För några veckor sedan satt jag på ProFly i Kungsbacka och band flugor på deras mässa, det var riktigt trevligt och mycket nya och inte så nya kontakter och personer som ville prata om flugor och fiske. Jag passade på att prata med min flugbindande vän Martin som jag vet är en stor fantast av spiders, flymfer, våtflugor och allt vad det heter och som också implementerat mycket av detta även i sina flugmönster för havsöring. Väldigt intressant!

Precis som jag så är Martin en vän av böcker så jag var lite nyfiken på hans bokhylla, om han hade några stalltips på böcker om min nya mjuka sida. Efter mässan åkte vi hem till honom och fluktade lite i en del av hans urval, jag tog med mig några tips om ”måste böcker” och gjorde en beställning. Jag älskar böcker om flugor och flugbindning och utgår först från dem innan jag gör något annat, jag vill gärna veta steg noll innan jag går vidare  till steg tre och experimenterar själv. Youtube är bra men luktar inte lika gott som en bok.

Ephemera Danica Floating Flymph TMC 2312 sz. 10
E. Danica flytande flymf

En flymf är ju en imitation av en insekt mellan nymf och vuxen slända. Kläckare säger du, ja det kan man kanske säga, säger jag. Men ändå inte. En flymf beskrivs nog bäst som en ”vinglös våtfluga”. Och precis som en våtfluga kan man fiska den i olika ytskikt, i ytfilmen (inte ytan) och under. För mig som nästan uteslutet är en torrflugefiskare vid ån, en sån där tråkmåns som kan sitta och vänta och vandra i timmar för att hitta ett vak är flymfen en variant av kläckare.

För att testa mig själv band jag i veckan lite flymfer som är tänkta att imitera våra största dagsländor, Sjösandslända (E. Vulgata) och Åsandslända (E. Danica). Att kalla de flugor du ser på bilderna här för flymfer kanske retar upp en och en annan, ifall du är en utav dem så ber jag om ursäkt i förväg. Det här med flymfer är nämligen en ren vetenskap och som en religion för många runt om i världen. En flymf ska va sån, ha det materialet och se så ut … Men det finns många, ibland för många, ”måsten” i mycket och flugbindning är inget undantag. Men i min bok, eller rättare sagt i min flugask kategoriserar jag dem under flymfer.

E. Danica & E. Vulgata förtyngd flymf
E. Danica & E. Vulgata förtyngd flymf

Helst ”ska” kanske en flymf bindas med en kropp i något naturmaterial och helst då med ett dubbingrep som har preparerats i ett dubbingblock. Nu har jag inget sådant, men det skulle vara kul att testa. Jag lägger ett dubbingblock på ”att-undersöka-alternativt-att-göra-listan” för framtida utforskning.

Jag har bundit två varianter av de här större kläckarna/flymferna, en variant som ligger i ytfilmen och en som bryter ytfilmen och fiskas från några decimeter ner under ytan och upp. Skillnaden är att den djupare brodern av de två är förtyngd genom att jag ribbat kroppen (jag har använt hår från en harmask på några och Awesome Possum på några) med stålwire (UTC Wire) och på den något torrare brodern ar jag spunnit CDC bakom hacklet från en rapphöna. Den torrare är även bunden på en något lättare krok, TMC 2312 och den något tyngre binder jag på TMC 200R. Jag har även bundit några mindre varianter och där använt sälhår bakom hacklet för liv, lyster och lagom flytförmåga, men de sparar jag till en annan gång.

Kommentera