Dead Skin Mask – på eller under ytfilmen

hares-mask-fly-tyingNu är det bestämt och nu åker harmaskerna fram! Det blir nästan färdiga sländor och havsöringsflugor som kommer att skapas vid bindstädet de kommande veckorna.

När jag skriver det här så är det mörkt och kallt ute och det ligger ett för mina breddgrader djupt snötäcke på marken. Visst är det vackert med det vi kallar för en ”riktig vinter”, men det är samtidigt en påminnelse om att det är flera månader kvar innan jag står där vid ån igen och räknar och identifierar insekter och smyger på vakande öringar.

Som brukligt så här års så har jag under sommaren och hösten samlat på mig en massa nummer av flugfisketidningar, flugbindningsböcker och filmer som jag alltid planerar att plöja mig igenom när isarna ligger djup på sjöarna och öringen är fredad. Och vid köpetillfället av ovan nämnda är det inte sällan jag har en idyllisk bild av mig själv sittandes i min favoritfåtölj rullandes en kupa cognac samtidigt som jag läser och tittar på det jag köpt och samlat på mig. Men vardagen är sällan så idyllisk, tiden räcker inte till och de få timmar av tystnad, ensamhet och ro jag får spenderas allt som oftast vid bindstädet. Nu är det inte så att jag klagar, långt därifrån. Men visst hade det varit skönt med en paus-knapp ibland?

Igår kväll satte jag mig utan mål vid bindstädet. Jag fingrade i mina flugaskar och i mina lådor med flugbindningsmaterial och funderade på vad jag har behov utav, vad jag inte bundit på länge eller vad som skulle vara kul att testa. Efter en liten stund hade jag fäst en torrflugekrok i städet och mjuknade upp en biot från kalkon i mungipan, idéerna och kreativiteten började komma smygande.

Mina bryderier och längtan efter vår, islossning och kläckande insekter landade i att jag den närmaste tiden ska inrikta mig på flytande nymfer och de imitationer som du och jag kallar för ”kläckare”, men då de imitationer som inte flyter som en torrfluga utan fiskas i eller strax under ytfilmen. Sen kommer jag äntligen att börja ta tag i havsöringsflugor. Med undantag av att jag sagt ”hej” till Magnus ett par gånger så är just saltvattensflugor ett helt nytt ämne för mig, något som antagligen också kommer synas på resultaten. Men jag ser fram emot projektet, och med lite motivation kan man komma långt.

Men först och främst är det lite flytande nymfer som gäller. Och då åker dom fram, de som min äldste son, då fem år nu åtta, började gråta för när han såg och förstod vad det var som pappa hade i sina lådor. Det jag talar om är givetvis harmaskerna.

 

2 reaktioner till “Dead Skin Mask – på eller under ytfilmen”

  1. Skall bli spännande att se vad som kommer fram ur dina kläckar/flymf och HAVSÖRINGS funderingar..! Och nått säger mig att din ”oro” inför dina saltvattens skapelser är helt obefogade..! 🙂

    1. Tack och tack för förtroendet.

      Nja … vi får väl se vad jag kan koka ihop gällande saltisar. Men jag har alltid haft lite svårt för att binda streamers och flugor på större krokar … men det ska bli väldigt kul att testa 🙂

      Trevlig helg,

      Daniel

Kommentera