Ett enkelt och bekvämt sätt skapa ett väl imiterande flugmönster är att lita på kroken.

När jag binder flugor så använder jag nästan uteslutande TMC 101 eller TMC 200R, men notera att jag skrev ”nästan uteslutande”. För jag älskar, samtidigt som jag har mina favoriter, att laborera med olika krokmodeller. Jag vet inte varför jag finner olika krokar och modeller av krokar så intressant, men när man binder flugor är det lätt att vara eller bli prylgalen.

För ett par veckor sedan läste jag lite grann om det faktum att flertalet av våra större dagsländors nymfer simmar med böjd rygg, speciellt då i stilla vatten. Och det är väl egentligen detta simmande stadiet som vi imiterar när vi sakta tar hem våra nymfer i stilla vatten. Att imitera en rörande nymf kan göras på många olika sätt, bland annat genom att binda in gälar på var sida av nymfkroppen, att göra en nymf med en rörlig bakkropp eller varför inte binda in ett spretigt thorax, gummiben eller dylikt för att imitera rörelse i flugan.

Vidare läste jag att också flera av de större simmande nymferna också gör det på ett väldigt karaktäristiskt sätt där ryggen är böjd, nymfen liksom skjuter fart (?) med bakkroppen för att ta sig fram. Förutom att imitera detta med ovanstående exempel med en tvådelad fluga kan man då lita på just kroken och dess ”böjelse”. Daichii 1870 är just en sådan specialkrok som jag gillar att experimentera med. Och vad passar då bättre att experimentera med än av mina favoriter i flugasken, flicksländenymfen. Om du söker på ”flicksländenymf” i rutan här uppe till höger kommer du få många träffar, jag älskar att binda olika mönster och varianter på den här fantastiska insektens nymfer och de fångar fisk också. Olika varianter av flicksländenymfer är det mönster jag fångat flest fiskar på genom åren. Och så simmar ju också flicksländans nymf med böjd kropp.

Resultatet av allt jag nämnt ovan har då landat i den här imitationen. Väldigt enkel att binda och den imiterar väl, bland annat då genom krokens form. En annan fördel med att kroken är böjd uppåt mot krokögat är att det också hjälper flugan till en läcker ”gång” i vattnet och att flugan inte vänder sig upp och ned när den hamnar i vattnet och du sakta tar hem den, så som liknande mönster bunden på krok med krokögat nedåt lätt gör.

Då saltvattensfisket efter västkustens silver varit så lättillgängligt, roligt och bra så här långt i år har det tidiga sötvattensfisket fått lida. Och det kan också eventuellt bli så att grabbträffen i Hökensås andra helgen i maj också blir mitt första söta (vattnet) möte i år. Oavsett så kommer den här imitationen nog ligga nära till hands som första val då.

Jag har valt att binda mönstret i klassisk klar oliv och även i en ljusare tan/beige färg som jag också tror på.

Cheers!

/Daniel