Slayer – en riktigt enkel dräpare

Här är en mycket enkel fluga att knyta på tafsspetsen när regnbågarna och öringarna går i ytan och plockar kläckande mumsbitar.

En stilla, solig vårkväll vid klubbsjöarna eller i Hökensås och fisken går försiktigt och sörplar i ytfilmen efter kläckande fjädermyggor eller andra små gynnare som gör sig redo att lufta vingarna för första gången. Jag kan redan se det framför mig …

När det kommer till put-and-take fiske så har jag tagit ett stort antal av mina fiskar på små enkla kläckare. Det är ett oerhört spännande och roligt fiske, det är i och för sig allt torrflugefiske. Det värsta med torrflugefiske i stilla vatten är att ha tålamodet att låta flugan ligga så länge som ofta krävs. För fisken har ju sin vandringsväg i våra sjöar, och det är stor risk att den inom kort återkommer till det ställe där du nyss upptäckte att den vakade. Så länge som du eller något/någon annan inte skrämt den förstås.

Just detta att flugan ofta måste ligga stilla och flyta, ibland, länge på ytan kräver ju en del av flugan. Att den flyter bra och länge då alltså. För min egen del så har jag tills nu uteslutande använt CDC som flytkudde när det kommer till en sådan här enkel och effektiv imitation av en kläckande midges (ett bra samlingsnamn tycker jag). Men här har jag istället använt hår från snöskoharens tass. Tills nu har jag inte bundit med detta material alls, men det kommer jag nog att göra mer frekvent framöver. Jämfört med CDC så är ju det här hårets absoluta fördel att det är mer hållbart och är lättare att göra rent från fiskslem och vatten efter en fight med en ursinnig fisk.

Flugan jag nu har proppat min ”myggask” full med kallar jag för Slayer, dels med tanke på att jag lyssnade på bandet oerhört högt när jag satt och band dem och för att jag är säker på att den kommer att bli en riktig ”dräpare” i sjöarna kommande säsong. Den är bunden på en mycket trevlig krok för t ex. kläckare och nattsländepuppor, kroken heter Grip 14723BL och jag har bundit i storlekarna 16 och 18. Kroppen består av bindtråd som jag ribbat med tafsmaterial, till thorax har jag använt ekorrdubbing med SLF iblandat eller tvinnat påfågelherl. Och sen har vi ju då en liten tuss snöskohare som jag rensat så noga jag kan från det luddiga underhåret och när flugan är färdigbunden applicerar jag Watershed på tussen för extra försäkring.

Som synes är det en väldigt enkel fluga att binda och har man en kväll över vid bindstädet så hinner man binda upp ett 20-tal som räcker hela säsongen. Den flyter oerhört bra, speciellt om man impregnerar tussen redan vid bindstädet och att ribba kroppen med tafsmaterial ser riktigt läckert ut under vattnet. Trout beware …

6 reaktioner till “Slayer – en riktigt enkel dräpare”

  1. Intressanta!har låtit binda upp once & away.liknar din skapelse,ska bli kul att testa i sommar!
    Ps:har börjat binda lite igen..lite sedge puppor! ala SwittersB!
    Vet du hur ”säcken ser ut ,ska vara en Hökensås fluga?

    1. Tack, ja de är lika enkla som effektiva. Once & Away är en riktigt bra fluga, han vet vad han pysslar med Hans Van Klinken, principen är ju samma. Den här flugan är ju en korsning mellan Once & Away och Shuttlecock … typ. Kolla även in hans fluga ”Mighty Midge”.

        1. Sorry. Missade det. Vet inget om Säcken. De klassiska Hökensåsflugorna jag känner till är Busen, Hökensåspuppan och Black Martinez. Finns säkert fler jag glömt.

Kommentera