Leech – kallt morgonfiske

Nu börjar det faktiskt kännas som att det räcker med att ta med en enda fluga ut på mina fiskeäventyr …

Igår innan jag somnade var min sista tanke om jag ska ta på mig understället som första skal på kroppen idag när jag skulle ut och fiska tidigt tidigt. Mitt bestlut baserades på de senaste tillfällena då understället bara varit nödvändigt från ytterdörren till bilen, när jag väl senare kommit ut till sjöarna och gått de första metrarna från parkeringen har jag ångrat understället direkt. Det blev ju sommar direkt, våren hoppade vi över i år. Men nu är sommaren slut och våren här, så när jag i morse stod på en utav bryggorna vid den större klubbsjön huttrade och frös jag. Det var ju typiskt! Det var till och med lite frost på bryggor och spångar runt sjön. Men ett riktigt ljudligt plaskvak cirka 20 meter rakt framför mig i sjön värmde mig, samt det faktum att jag kom på att jag glömt håven i bilen och fick jogga och hämta den.

När jag kom tillbaka till bryggan var det tyst och lugnt på vattenytan och inga vak syntes. Jag stod stilla ett tag och värmde händerna i fleecejackans fickor och funderade på vad jag skall presentera för fiskarna. När jag inte vet brukar det antingen bli en flicksländenymf eller ett haröra, det blev en flicksländenymf. Ganska omgående får jag hugg men fisken släpper efter några, från den, panikryckningar. Attans! Det blåser till och jag känner direkt att det biter i händerna. Jag kommer ihåg säsongsavslutningen förra året i Hökensås när jag och Per fick knacka is tidigt på morgonen innan vi vadade i, då värmde vi händerna i vattnet. Riktigt så kallt som då (-7) är det inte nu och idag vid samma tid, några plusgrader bjuds jag allt på, men vinden är, som sagt, iskall.

Jag försöker en stund med flicksländan men det händer inget mer. Jag bestämmer mig för att flytta på mig och byta fluga. När jag kommer fram till ett annat hot-spot som brukar innebära trevligt fiske går solen äntligen upp bakom träden och äntligen blir det lite värme, det känns som islossning i kroppen och hoppas att denna nytändning även skall gälla fiskarna och att det börjar kläcka lite små fjädermyggor och att fisken därmed börjar att vaka. Visst är det några sporadiska vak här och var i sjön, men ingen action i närheten av mig. Så det blir ”blindfiske” med en guldskallad liten olivgrön nymf.

Efter en stund gör sig gårdagens middagsval (en påse chips och en folköl) sig påmind – jag är hungrig och riktigt kaffesugen. Jag går till vindskyddet vid sjön och sätter mig, solen ligger på och det är lä så jag har det riktigt gott där en stund, kaffet smakar utmärkt och äggmackorna skulle fått 5 fyrar i GP om jag hade betygsatt dem. Jag njuter av solen, värmen och frukosten och får plötsligt lust att lägga mig ned en stund. Man tänker inte så taktiskt när man är väldigt trött – givetvis somnar jag på några sekunder och väcks efter en halvtimme av att det vibrerar i fickan. Det är fru och barn hemma som vill meddela att de nu har vaknat och stigit upp. Tack för väckningen!

Leech (olive)

Jag packar ihop prylarna och tar sikte på en liten mindre sjö i området. Kanske det är bättre action där, jag hoppas på det. Och det gör det! Det är lätt att urskilja två fiskar som går i en bana utmed en bit av sjöns ena kortsida och plockar något gott i ytfilmen. Jag knyter på en liten svart kläckare med en CDC-tofs på och smyger mig fram. Precis när jag kommer fram och skall börja ladda för att kasta på vaken väcker mina fotsteg ett andpar som sprätter ut från strandkanten mot sjön. Detta skrämmer fisken och vaken slutar och kommer inte tillbaka de närmaste 10 minuterna då jag sitter och väntar. Det känns lite typiskt för dagen och jag börjar misströsta.

Streamerasken bränner i fickan och pockar på min uppmärksamhet. Nu kan jag inte hålla mig längre utan knyter på Årets Fluga (så här långt) Leech, en igelimitation och kastar ut. Efter tre kast får jag jobba för en urstark regnbågsöring i fantastisk kondition gillade mitt flugval. Fisken ger mig efterlängtad spänning, men ligger snart i håven. Den är ganska slank, klara färger och sjärtfenan är otroligt vacker. Jag bestämmer mig för att fiska upp min iPhone ur jackfickan för att föreviga den, men precis när jag trycker på avtryckaren sprattlar fisken till och gör mig påmind om att den helst av allt vill tillbaka i vattnet igen, jag låter den få sin vilja igenom.

Jag har några ytterligare hugg men det blev bara en i håven idag. Men mängden har ingen betydelse, hellre en sådan fisk i fantastisk kondition än 5 nyutsatta fiskar.

Kommentera